Frånsett en kontrovers med René Descartes angående vissa punkter i dennes analytiska geometri, förflöt Pierre de Fermats liv lugnt och tillbakadraget, och Fermat publicerade själv knappast något, men har ändå kommit att betraktas som en av sin tids främsta matematiker. Claude Gaspard Bachet de Méziriac hade till latin översatt och med kommentarer utgett Diofantos skrifter. Läsningen härav gjorde ett starkt intryck på Fermat, som i marginalen i sitt exemplar nedskrev en rad fundamentala satser, de flesta dock utan bevis.[16]
Pierre de Fermats matematiska arbete var en hobby som han ägnade sig åt för sitt eget nöjes skull. Han ägnade sig främst åt talteori och analys. Tillsammans med Blaise Pascal var han en pionjär inom sannolikhetsläran.
Fermat kom ofta med påståenden utan att publicera sina bevis. Ett av dessa påståenden eller teorem gäller Fermats stora sats. Fermat påstod att ekvationen för saknar lösningar bland de positiva heltalen. Ingen har dock funnit något bevis nedtecknat av Fermat. Detta skapade stor huvudbry hos många framstående matematiker, fram till 1995 då Andrew Wiles presenterade ett bevis för teoremet.
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ферма Пьер”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
^Viktor Bobynin, Ферма, Пьер, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
^Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 26 september 2024.[källa från Wikidata]
^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20021025002, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
^MacTutor History of Mathematics archive, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abc] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20021025002, läst: 28 april 2024.[källa från Wikidata]