Pi Lind

Pi Lind
Född17 december 1936
Vimmerby, Sverige
Död19 april 1993 (56 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningRegissör
Redigera Wikidata

Per-Inge (Pi) Lind, född den 17 december 1936 i Vimmerby[1], död den 19 april 1993 i Stockholm,[2] var en svensk regissör, teaterchef och författare[3].

Biografi

År 1964 grundade Pi Lind, tillsammans med Staffan Olzon, Pistolteatern i Stockholm. Teaterns namn skapades av de båda grundarnas initialer. År 1973 startade han Komediteatern, tillsammans med Vilhelm Moberg.[3] Han var även verksam som regissör vid Stockholms stadsteater, i Parkteatern och i svensk TV, där han bland annat var regissör för 1973 års julkalender Jul i Mumindalen[4] och TV-serien Soldat med brutet gevär (1977), baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma namn[5].

År 1971 startade han utgivningen av en tidning, Tidningen Pi, där han själv stod som ansvarig utgivare. Tidningen kom ut med två nummer per vecka, men lades ner efter en kort tid.[6]

Teater

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1966 Ceremonin Pi Lind Teater Fem, Göteborg
(regi tillsammans med Stewe Claeson)
1967 Ännu ej preskriberat Pi Lind Norrköping-Linköping stadsteater
1969 Vita horan Tom Eyen Stockholms stadsteater
1971 Karl Svenssons underbara öden
Pi Lind och Jolo Stockholms parkteater[7]
1974 Mina sånger de ska leva
Mikis Theodorakis Nya Komediteatern[8]

Referenser

Noter

  1. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X 
  2. ^ Svensk filmdatabas
  3. ^ [a b] Ericson Uno, Engström Klas, red (1992). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 10, Komi-Mach. Höganäs: Bra böcker. Libris 7665088. ISBN 91-7752-268-0 
  4. ^ Jul i Mumindalen, Svensk filmdatabas Arkiverad 23 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Soldat med brutet gevär (1977) - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=film&itemid=36573. Läst 14 mars 2021. 
  6. ^ Tidningen Pi, Libris,kb.se
  7. ^ Leif Zern (12 augusti 1971). ”Rapp och välspelad satir”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-08-12/11171-216/14. Läst 6 januari 2024. 
  8. ^ Ingmar Glanzelius (21 september 1974). ”Theodorakis: Skönheten blir till ett vapen”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-09-21/257/18. Läst 18 mars 2018. 

Källor

Auktoritetsdata