|
Petter Brodin
Petter Brodin, född 24 mars 1982, är en svensk barnläkare vid Karolinska sjukhuset och professor i immunologi vid Karolinska Institutet. BiografiUnder studierna på Karolinska Institutet (KI), på det kombinerade läkar-doktorandprogrammet, togs han upp i Klas Kärres och Petter Höglunds gemensamma lab.[4] Han avlade läkarexamen vid KI 2010, disputerade året efter och fortsatte som postdoktorand vid Stanford University 2012-2013.[5][6] För att sedan 2013 återvända till Karolinska och Science for Life Laboratory som barnläkare, forskare och sedan slutligen 2018 som docent.[4][7] Året efter han återvände till KI tilldelades han SSMF:s stora anslag för yngre forskare om 6,4 miljoner.[8] Han har bland annat studerat immunförsvarets utveckling hos spädbarn för att förstå och försöka förhindra utvecklingen av allergier och autoimmuna sjukdomar hos barn.[9] År 2017 erhöll han Svenska Läkaresällskapets pris för bästa projektansökan och utsågs till en Wallenberg Clinical Fellow.[10][11] Han blev 2019 invald som ledamot i Sveriges unga akademi på ett femårigt mandat och även samma år utsedd till Wallenberg Academy Fellow i medicin.[12] År 2020 tilldelades han Göran Gustafssonpriset i medicin, vilket innebar ett personligt pris om 250 000 och forskningsanslag på drygt 5 miljoner kronor för "hans banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling."[13] Covid-19-pandeminUnder covid-19-pandemin blev Brodin föremål för återkommande intervjuer i dagspress och gästade Malou von Sivers i TV. Han blev samtidigt svensk samordnare för ett stort internationellt nätverk för covid-bekämpning (Covid Human Genetic Effort). I samband med det uttryckte han förhoppningar att det tätare samarbete som uppstått mellan forskare i samband med pandemin skulle leva kvar även efteråt, och fortsatt gagna forskningen.[14] I CHGE-nätverkets uppdrag ingick att samla ihop fallrapporter om individer under 50 som drabbats av svår covid-19, för att skaffa nya kunskaper om immunförsvarets roll och grunda för förbättrade behandlingsmetoder. En av nätverkets slutsatser blev att medfödd eller förvärvad brist på typ-1 interferoner gav en betydande riskökning för svår sjukdom.[15][16] Brodins forskargrupp har även varit med och beskrivit ett hyperinflammatoriskt tillstånd (MIS-C) som i ovanliga fall drabbar barn smittade av Sars-cov-2.[17] Forskargruppen var även involverad i en randomiserad kontrollerad (RCT) Fas-II-studie av läkemedlet KAND567, en antagonist mot fraktalkinreceptorn som togs fram för att dämpa hyperinflammatorisk respons vid svår covid-19.[18] Gruppen har även deltagit i forskningen för att ta fram ett blodprov för diagnos av Postcovid,[19] Liksom i en RCT för behandling av Poscovid med covid-läkemedlet Paxlovid.[20] För sin forskning under pandemin – särskilt artikeln The immunology of multisystem inflammatory syndrome in children with COVID-19 om MIS-C – belönades han 2023 med Oskar Medins pris av Svenska Läkaresällskapet.[21] Enligt Google Scholar har hans forskningsartiklar (2024) citerats över 16 000 gånger med ett h-index på 50.[22] FamiljHans föräldrar är båda psykiatriskötare och Brodin har berättat för Nature att hans första kontakt med sjukvården var genom deras berättelser.[23] Han träffade sin fru under studietiden på KI, tillsammans har de tre barn.[4][14] Utmärkelser
Referenser
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||
