Perutrut

Perutrut
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteLarus
ArtPerutrut
L. belcheri
Vetenskapligt namn
§ Larus belcheri
AuktorVigors, 1829
Utbredning

Perutrut[2] (Larus belcheri) är en sydamerikansk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3] Den förekommer utmed Stillahavskusten från Ecuador till Chile. Arten är fåtalig, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende

Perutruten är en medelstor måsfågel (49 centimeter lång) med svartaktig mantel, vitt huvud och undersida, ett svart band på stjärten och en gul näbb med röd och svart spets. Utanför häckningstid har den ett brunsvart huvud och vit ögonring. Fötterna är gula och ögat svart.

Läte

Perutrutens läte är ett klart och kort "yap" eller "yeow". Sången består av en accelererande serie med klara toner, "yaaaah yaaaah yah yah yah yah".[4]

Utbredning och systematik

Perutruten förekommer utmed Humboldtströmmen i Peru och Chile, och den är även spridd till Ecuador.[3] Den har också påträffats i Panama.[1] Den har även observerats i Florida i USA (september 1968, november 1974 till januari 1975 och januari till mars 1976) som tros ha nått ditt på naturlig väg, även om möjligheten finns att de nåt dit med hjälp av fartyg.[5][6] Likaså finns ett fynd från södra Kalifornien med en fågel som stannade från augusti 1997 till januari 1998.[7]

Fågeln har tidigare behandlats som samma art som argentinatrut (Larus atlanticus) som häckar utmed Sydamerikas Atlantkust. Idag anses de dock vara skilda arter av samtliga världsledande taxonomiska auktoriteter.[1][3][8][9] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap

Perutruten tillhör en liten grupp måsfåglar där förutom argentinatruten även den asiatiska arten svartstjärtad mås (L. crassirostris) och den australiska grovnäbbad trut (Larus pacificus) ingår, liksom den dräktsmässigt avvikande arten vithuvad mås (L. heermanni) som förekommer utmed Mexikos västkust.[10]

Ekologi

Denna art häckar på klippiga kuster och guanoöar från december i spridda och små kolonier med ungefär 100 par. Den häckar i klippskrevor eller på sandstrand nära högsta tidvattenlinjen. Arten lever av fisk, krabbor, skaldjur och as, men också ägg och ungar från andra sjöfåglar.[11]

Status och hot

Världspopulationen av perutrut uppskattas till endast 1 000–10 000 individer, men eftersom den ökar i antal till följd av minskad förförjelse och utbredningsområdet är relativt stort betraktas den inte som hotad.[1][11] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

Perutruten har fått sitt latinska namn efter den engelske amiralen och polarforskaren Edward Belcher (1799-1877).[12] På engelska heter arten följaktligen Belcher's Gull.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2018 Larus belcheri . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Schulenberg, T. S., D. F. Stotz, D. F. Lane, J. P. O'Neill, and T. A. Parker, III (2010) Birds of Peru. Revised edition. Princeton University Press, Princeton, New Jersey.
  5. ^ Robertson, W. R., Jr., and Woolfenden, G. E. 1992. Florida bird species: An annotated list. Fla. Ornithol. Soc. Spec. Publ. 6.
  6. ^ Howell, S.N.G., Lewington, I. & Russell, W. (2014) Rare Birds of North America. Princeton University Press, Princeton, New Jersey & Oxford.
  7. ^ Alderfer, J. & Dunn, J.L. red. (2014) National Geographic Complete Birds of North America. 2nd edition. National Geographic Society, Washington D.C.
  8. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  9. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  10. ^ Sternkopf, V. (2011), “Molekulargenetische Untersuchung in der Gruppe der Möwen (Laridae) zur Erforschung der Verwandtschaftsbeziehungen und phylogeographischer Differenzierung”, Ph.D. Dissertation, Ernst Moritz Arndt University of Greifswald.
  11. ^ [a b] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  12. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar