sv Per Ulrik Stenhammar

Per Ulrik Stenhammar
	Per Ulrik Stenhammar
Född	20 februari 1829; Törnevalla socken
Död	8 februari 1875 (45 år); Adolf Fredriks församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Arkitekt, kompositör
Maka	Louise Rudenschöld
Barn	Ernst Stenhammar (f. 1859); Wilhelm Stenhammar (f. 1871)
Föräldrar	Christian Stenhammar
Släktingar	Fredrik Stenhammar (syskon); Evald Stenhammar (syskon)
	Redigera Wikidata

Biografi

Stenhammar fick sin utbildning vid Teknologiska institutet och Konstakademiens byggnadsskola, Stockholm. År 1866 blev han lärare vid Konstakademien. År 1874 blev han arkitekt vid Serafimerordensgillet och Överintendentsämbetet och året efter vid Vetenskapsakademien. Han har bland annat ritat Ersta kapell (Ersta kyrka) och Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne i Stockholm samt flera landsortskyrkor. Missionsstationen Mkullo (M'kullo, numera riven) strax utanför Massawa i Eritrea hör också till hans verk. Under sin tid var den känd som Afrikas vackraste missionsstation.^{[källa behövs]}

Utan formell utbildning var han ändå en flitig och uppskattad kompositör av både sakrala och profana verk. Den 24 januari 1868 blev han invald som ledamot nummer 418 av Kungliga Musikaliska Akademien. Som anställd på Överintendentsämbetet var han dessutom involverad i uppförandet av Kungliga Musikaliska Akademiens hus, i början av 1870-talet.^[7]

Per Ulrik Stenhammar var son till botanikern och riksdagsmannen Christian Stenhammar och Anna Charlotta Kernell. Han gifte sig 1858 med grevinnan Eva Christina Louise Rudenschöld och var far till arkitekten Ernst Stenhammar och tonsättaren Wilhelm Stenhammar samt bror till Fredrik Stenhammar.

Makarna Stenhammar är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[8]

Höstpsalm, för solokvartett och blandad kör
Denne är min käre son, kyrkoaria
Måste ock av törnen vara, kvartett i arrangemang av Stenhammar. En tonsättning finns av Johann Crüger från 1623.
David och Saul, oratorium. Tryckt 1878 av Musikaliska konstföreningen och framfördes 1900 med instrumentering av sonen Wilhelm Stenhammar
Från girighetssnaran förvara, tonsättning, nr 332 i Hemlandssånger 1891
Hur är det barn till mods?, tonsättning publicerad i Ancora 1901. Okänd textförfattare.
Jag visst icke borde gå och sörja, Pilgrimsharpan 1861.
O vad är väl all fröjd på jorden nr 590 Nya psalmer 1921 och EFS-tillägget 1986 med text av Lina Sandell.
Svinga dig, min ande opp tonsatt psalmtext av psalmförfattaren Johann Arndt i översättning till svenska av Christoffer Olofsson Angeldorff.

Vårfruskolan, Lund 1868

S:t Lars sinnessjukhus, Lund 1875–1879

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, KulturNav-ID: b0f59a35-fee2-41d2-984b-b192aa2b0af3 2b7670e1-b44e-4064-817d-27834b03067c.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 6 maj 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ ÖIÄ, FIab:51, memorial 12 sep 1871.
^ ”Stenhammar, P.U. och Stenhammar, Eva C.Lovisa”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/search?ShowFilters=False&Query=Stenhammar+1875&ParishId=&GraveNumber=&BirthDate=&DeathDate=&BurialDate=&OrderByDesc=False&OrderBy=. Läst 15 februari 2023.
^ KulturNav