|
Per LindPer Erik Lind, född 8 januari 1916 i Stockholm, död 30 november 2012 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk diplomat och jurist. BiografiLind var son till justitierådet Erik Lind och Elisabeth Günther. Han tog studentexamen 1934, juristexamen i Uppsala 1939 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) samma år. Han tjänstgjorde i Helsingfors 1939, vid UD 1941 och i Berlin 1942. Lind var andre sekreterare vid UD 1946 (tillförordnad 1944), andre legationssekreterare i Washington, D.C. 1947, förste legationssekreterare där 1948 och förste sekreterare vid UD 1951. Lind var därefter verksam som tjänsteman vid FN-sekretariatet 1953–1955 innan han blev byråchef vid UD 1956 och var biträdande chef politiska avdelningen där 1959–1963. Han fick utrikesråds ställning 1962 och var ambassadör med tjänstgöring i UD:s förhandlingsgrupp 1964–1965. Han blev därefter sändebud i Ottawa 1965–1969, var chef UD:s administrativa avdelning 1969–1975 och var sändebud i Canberra 1975–1979 samt i London 1979–1982.[1] Han gifte sig 1942 med Eva Sandström (född 1920), dotter till justitierådet Emil Sandström och Anna Åkerman.[1] Han var far till Johan (född 1943), Agneta (född 1944), Birgitta (född 1949) och Tomas (född 1959).[2] Lind avled 2012. En minnestext, skriven av bland andra Lars Arnö, Frank Belfrage och Lennart Watz, publicerades i Dagens Nyheter den 24 januari 2013. Lind är gravsatt i minneslunden på Djursholms begravningsplats.[3] UtmärkelserLinds utmärkelser:[2]
Referenser
|
