Per Andersen

Per Andersen
Född12 januari 1930[1]
Oslo[1]
Död17 februari 2020[2][3][1] (90 år)
Blommenholm, Bærums kommun, Akershus fylke, Norge
Medborgare iNorge
SysselsättningProfessor, neuroforskare
ArbetsgivareUniversitetet i Oslo
Utmärkelser
Fridtjof Nansens pris för enastående forskning, matematik- och naturvetenskapliga klassen (1972)
Neuronal Plasticity Prize (1993)
Kommendör av Sankt Olavs orden (1997)
Utländsk ledamot av Royal Society (2002)[4]
Redigera Wikidata

Per Oskar Andersen, född 12 januari 1930 i Oslo, Norge, död 17 februari 2020 i Blommenholm i Bærums kommun i Akershus fylke, var en norsk neurofysiolog och hjärnforskare. Han var professor i neurofysiologi vid Universitetet i Oslo.

Biografi

Andersen disputerade 1960, blev docent 1968 och 1972 professor i neurofysiologi vid Oslo universitet, en tjänst han innehade fram till sin pensionering år 2000.[5] Han var handledare för de två nobelpristagarna i medicin May-Britt och Edvard Moser.[6]

Vetenskapligt arbete

Andersen blev internationellt känd för sina fysiologiska undersökningar av nervceller i hjärnbarken hos däggdjur och de kopplingar dessa celler har med varandra. Hans forskning har varit särskilt inriktad på nervanslutningarna i de delar av centrala nervsystemet som är aktiva i lärande och minne.

Andersen hade ett nära samarbete med ett stort antal världsledande hjärnforskare, såsom nobelpristagarna Sir John Eccles, Paul Greengard, John O'Keefe, Eric R. Kandel och Bert Sakmann, och många andra neuroforskare som idag (2021) arbetar på universitet över hela världen, varav många är internationellt ledande inom sina områden.[7]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[Redigera Wikidata]

Andersen

  • invaldes 1991 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien,[8]
  • valdes han till Foreign Associate vid National Academy of Sciences i USA 1994,
  • antogs som ledamot i Royal Society i London, [9]
  • var ledamot av Norges vetenskapsakademi och Kungliga Norska Vetenskapssällskapet.

År 1997 utnämndes Andersen till kommendör i S:t Olavs orden för sina insatser inom medicinsk forskning. [10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Per Oskar Andersen (1930 -2020), 4 november 2021.
  • Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1998/1999, ISSN 0302-6558, sid. 38.

Noter

  1. ^ [a b c] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online, läst: 3 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hjerneforskar Per Andersen er død (på norskt bokmål), Uniforum, 25 februari 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Edvard Moser & May-Britt Moser, Per Andersen (1930–2020), vol. 579, 7800, Nature, mars 2020, s. 492-492, 10.1038/D41586-020-00836-5, läs online, läst: 21 mars 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 10, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Per Andersen oppslagsverk=Norsk biografisk leksikon, 2020-03-26
  6. ^ Terje Lømo, Edvard Ingjald Moser, May-Britt Moser, Jon Storm-Mathisen: Per Oskar Andersen - Minneord i Aftenposten 2. mars 2020
  7. ^ https://www.med.uio.no/imb/english/about/news-and-events/news/2020/in-memory-of-per-andersen.html. Hämtad 2022-01-15.
  8. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademin”. Arkiverad från originalet den 14 december 2010. https://web.archive.org/web/20101214234301/http://www.kva.se/sv/Ledamoter/Kontakt-sida/?personId=622. Läst 15 januari 2022. 
  9. ^ http://forskningsradet.ravn.no/bibliotek/forskning/200203/200203049.html Arkiverad 20 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., hämtad 2007-12-20
  10. ^ Forskningsrådet Arkiverad 6 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Auktoritetsdata