Pellerins margarinfabrik

Pellerins margarinfabrik.
Emaljskylt på Torekällberget.
Reklamaffisch för margarinet.

Pellerins margarinfabrik var en fabriksanläggning som producerade margarin och smör, belägen mellan Svangatan och Ejdergatan i stadsdelen Olskroken i östra Göteborg.

Verksamheten

Auguste Pellerin tjänade ihop en förmögenhet genom framställning av margarin. Till hans framgångsrika företag hörde fabriker i Frankrike, England, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge.

Hösten 1894 startades Pellerins margarinfabrik vid Svangatan 2 i Olskroken i östra Göteborg av fransmannen Edmond Auguste Pellerin (uttalas [pelleréŋ])[1] som den tredje i Sverige. Den första margarinfabriken hade igångsatts 1881 i Helsingborg och 1887 startade Arboga Margarinfabrik. På våren 1896 kom produktionen igång på Pellerins margarinfabrik.

Pellerins blev snart den dominerande tillverkaren i landet, främst på grund av att fabrikschefen, disponent Olof Hagbom förstod att aktivt göra reklam för produkterna.[2] Redan 1897 sysselsattes cirka 100 arbetare och antalet växte från 140 år 1914 till 180 år 1916. På grund av råvarubrist tvingades fabriken därefter stå still i två år, varefter Pellerin 1918 sålde fabriken för 6 miljoner francs.

Den huvudsakliga produktionen var växtmargarin, men också kokossmör, konstister och smörblandat margarin. De viktigaste råvarorna var raffinerade vegetabiliska oljor och härdat animaliskt fett.[3]

Produktionsvärdet, de första åren (i kronor):

  • 1896 - 875 000
  • 1897 - 2 000 000
  • 1898 - 3 000 000
  • 1899 - 3 700 000
  • 1900 - 4 400 000
  • 1901 - 5 700 000 (= cirka 43% av Sveriges samlade produktion)
  • 1902 - 6 600 000

Edmond Auguste Pellerin hade den första "motorvagnen" (bilen) i trafik i Sverige. Den visade sig för första gången den 27 maj 1898 på gatorna i Göteborg, var fyrsitsig med massiva gummihjul och kunde framföras i en hastighet av 20 km/h. Ekipaget hade kostat 10 000 franc.[4]

Margarinbolaget

Pellerins margarinfabrik var med och bildade Margarinfabrikernas Försäljnings AB, senare under namnet Margarinbolaget AB, 1926 tillsammans med Arboga margarinfabrik, Mustad & Son i Mölndal, Agra i Stockholm, Svea i Kalmar, Vandenberghs i Sundbyberg och Zenith i Malmö.[5]

Nedläggning

Pellerins Margarinfabrik slogs samman med Margarinaktiebolaget Zenith i Malmö 1965 och det nya bolaget blev ett holdingbolag som senare bytte namn till AB Aritmos. 1968 upphörde produktionen i Olskroken och flyttades till Helsingborg.[6]

Byggnaden

Byggnaden ritades av arkitekt Carl Fahlström. Kvarters- och tomtbeteckningarna var 18:e roten, 14:e kvarteret, 11-13:e tomten, Svan- och Ejdergatorna.[7][8]

Källor

  1. ^ ”Kalmar, En egendomlig konkurrens, 1896-10-31”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320053322/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?id=kb:215253&recordNumber=18&totalRecordNumber=24. Läst 22 april 2010. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 november 2022. https://web.archive.org/web/20221130163501/https://vartgoteborg.se/gamla-goteborg/pellerins-margarinfabrik/. Läst 31 augusti 2020. 
  3. ^ Göteborgs historia : näringsliv och samhällsutveckling. 3. Från industristad till tjänstestad 1920-1995, Kent Olsson; Nerenius & Santéus, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1996 ISBN 91-88384-59-4 s. 141
  4. ^ Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm, Per-Erik Lindorm, Kungliga Automobilklubben, Stockholm 1953 s. 6
  5. ^ Arboga Margarinfabrik, Sven Rybeck i Hembygdsföreningen Arboga Minne årsbok 1978, s 5-28.
  6. ^ https://gamlagoteborg.se/2020/02/08/ab-pellerins-margarinfabrik/
  7. ^ Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1896, [Nittonde Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1896 s. 179
  8. ^ 'Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1897, [Tjugonde Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1897 s. 52
  • Göteborgs äldre industri, Gösta Bodman, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1923 s. 60
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna, red. Gottfrid Bergquist, utgiven av Östra Stadsdelens Hembygds- och Kamratförening (Gamla Redbergspojkar), Elanders Boktryckeri, Göteborg 1947 s. 21f
  • Sveriges handel och industri i ord och bild : Göteborg : Afd. I-III, Axel Ramm, Sveriges handel och industri, Hanches förlag, Göteborg 1903, avsnitt Da 1ff
  • Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 44

Vidare läsning

Externa länkar