Partille har vuxit upp kring Partille kyrka och den närbelägna Partille herrgård, vilken finns omnämnd redan under medeltiden.[1] Då kallades samhället Partaella eller Partila. Namnet kan tydas som ”den kluvna hällen” eller ”passet eller porten mellan bergen” och liknande, och kan syfta antingen på bergen på båda sidorna om Säveåns dalgång, eller bergspasset där Jonsered möter sjön Aspen.[2][3]
Partille är kyrkby i Partille socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Partille landskommun. I denna inrättades för orten 2 april 1931 Partille municipalsamhälle vilket sedan upplöstes 31 december 1954. Sedan 1971 ingår orten som centralort i Partille kommun.[4]
Partille industrialiserades i slutet av 1800-talet då flera verksamheter etablerades längs med Säveån. 1898 startades Partille Yllefabriks Aktiebolag. Bolaget leddes av direktör Jörg Jebsen som kom att bidra till skapandet av Partille Villastad, numera känt som Paradiset, ett område med villor i nationalromantisk stil. Ett av de mer framträdande husen som byggdes var Villa Porthälla på uppdrag av Ernst Harbeck.[5] Den mest framgångsrika industrin var Motorfabriken Eck som tillverkade elektriska motorer och verktygsmaskiner. Kemiföretaget Dr. Ernst Harbeck AB etablerades vid samma tid. Andra verksamheter var konserveringsfabrik (1906–1915), korkfabrik och shoddyfabrik.[6]
Under 1950-talets tillväxtår etablerades ny industri, bland annat Daros kolvringstillverkning och matgrossisten Olegruppen AB.
Nära stationen finns Partille centrum som har en stor bussterminal i samma byggnad som köpcentrumet Allum. Allum är delvis byggt över motorvägen, och stod klart i april 2006.
Partille krönika av Erik Bergendahl (Göteborg 1920).
Den kluvna hällen - Partille och dess människor under 1900-talet av L Rådström, L Strömberg, B Andersson. Redigerad och utgiven av Partille Kulturnämnd (Göteborg 1988).
Referenser
^Svenska Turistföreningens resehandböcker XXII, Västergötland. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1922, s 36
^Byggnader i Göteborg: en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 206-207