sv Okinawan%C3%A4ktergal

	Okinawanäktergal; Status i världen: Nära hotad
	Hona
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Larvivora
Art	Okinawanäktergal; L. namiyei
Vetenskapligt namn
	§ Larvivora namiyei
Auktor	(Stejneger, 1887)
Synonymer
	Larvivora komadori namiyei; Erithacus komadori namiyei; Luscinia komadori namiyei;

Okinawanäktergal^[2] (Larvivora namiyei) är en fågelart i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[1] Den förekommer enbart på och kring ön Okinawa i Ryukyuöarna i södra Japan. Fågeln behandlas tidigare som underart till ryukyunäktergal (Larvivora komadori) men urskiljs numera allt oftare som egen art.

Utseende och läten

Denna art är en liten (14 cm), aktiv och färgglad fågel med långa ben och rätt lång näbb. Skillnaden mellan könen är stora. Hanen är svart från ansiktet till bröstet, medan resten av undersidan är grå och ovansidan djupt roströd. Honan är något mattare ovan, saknar det svarta och är mer enfärgat grå undertill.^[3]

Den är mycket lik ryukyunäktergalen, men denna har i handräkt även svart i pannan och i fläckar på flankerna samt mer vit än grå undersida. Även lätena skiljer sig, med ett kortare och mer abrupt lockläte samt ett stigande "grrick", medan sången har större tonomfång och ljusare inledningstoner.^[4]^[3]

Utbredning och levnadssätt

Fågeln förekommer enbart på ön Okinawa samt närliggande Keramaöarna i centrala Ryukyuöarna i södra Japan.^[4] Den påträffas i undervegetation i städsegrön skog på mellan 100 och 600 meters höjd.^[3]^[1] Arten är stannfågel.^[4]

Systematik

Okinawanäktergalen kategoriserades tidigare oftast som underart till ryukyunäktergalen (Larvivora komadori) men urskiljs sedan 2016 som en egen art av Birdlife International baserat på tydliga genetiska skillnader^[5] samt skillnader i utseende och läten.^[6] Sedan 2021 behandlar även tongivande International Ornithological Congress (IOC) den som egen art,^[7] liksom sedan 2022 Clements et al.^[8]

Släktestillhörighet

Ryukyunäktergalen (och därmed okinawanäktergalen) har tidigare förts till släktet Erithacus och betraktats som en nära släkting till rödhaken, därav det tidigare namnet ryukyurödhaken. Flera genetiska studier visar dock att den snarare står nära några östasiatiska arter som traditionellt placerats i släktet Luscinia, som i sin tur endast är avlägset släkt med övriga arter i Luscinia.^[9]^[10]^[11] De placeras därför numera tillsammans i ett eget släkte, Larvivora.

Status och hot

Fågeln har en mycket liten världsutbredning och en population på uppskattningsvis endast 6 000–15 000 vuxna individer. Den tros dessutom minska i antal på grund av habitatförstörelse. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad (NT).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den japanske zoologen Motoyoshi Namiye (1854-1918).^[12]

Noter

Kommentarer

Källor

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Larvivora namiyei Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Svensson, Peter Clement (2015). Robins and Chats (första upplagan). Helm. ISBN 978-0713639636
^ [a b c] del Hoyo, J. & Collar, N. (2019). Okinawa Robin (Larvivora namiyei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344061 6 januari 2019).
^ Saitoh, T., Sugita, N., Someya, S., Iwami, Y., Kobayashi, S., Kamigaichi, H., Higuchi, A., Asai, S., Yamamoto, Y. & Nishiumi, I. (2015) DNA barcoding reveals 24 distinct lineages as cryptic bird species candidates in and around the Japanese Archipelago. Mol. Ecol. Res. 15(1): 177–186.
^ Chikara, O. (2013) The distinction between the two forms of Ryukyu Robin Luscinia komadori komadori and Luscinia komadori namiyei. BirdingASIA 19: 89–91.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Seki, Shin-Ichi (2006). "The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data". Molecular Phylogenetics and Evolution 39 (3): 899–905.
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Larvivora namiyei.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Larvivora namiyei'’.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Larvivora namiyei Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[robinschats-3] [a b c] Svensson, Peter Clement (2015). Robins and Chats (första upplagan). Helm. ISBN 978-0713639636

[hbw-4] [a b c] del Hoyo, J. & Collar, N. (2019). Okinawa Robin (Larvivora namiyei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344061 6 januari 2019).

[5] Saitoh, T., Sugita, N., Someya, S., Iwami, Y., Kobayashi, S., Kamigaichi, H., Higuchi, A., Asai, S., Yamamoto, Y. & Nishiumi, I. (2015) DNA barcoding reveals 24 distinct lineages as cryptic bird species candidates in and around the Japanese Archipelago. Mol. Ecol. Res. 15(1): 177–186.

[6] Chikara, O. (2013) The distinction between the two forms of Ryukyu Robin Luscinia komadori komadori and Luscinia komadori namiyei. BirdingASIA 19: 89–91.

[IOC-7] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[CC-8] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[9] Seki, Shin-Ichi (2006). "The origin of the East Asian Erithacus robin, Erithacus komadori, inferred from cytochrome b sequence data". Molecular Phylogenetics and Evolution 39 (3): 899–905.

[s-10] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-11] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[12] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]