Norra Södermanlands Järnväg

Norra Södermanlands Järnväg
Invigning av station Åkers Styckebruk, 1895.
Allmänt
Plats	Södertälje/Eskilstuna, Sverige
Sträcka	Södertälje - Åkers styckebruk - Eskilstuna (- Mälarbaden) Södertälje-Södertälje uthamn
Anslutande linjer	Svealandsbanan
Organisation
Invigd	1895
Nedlagd	1997
Tekniska fakta
Spårvidd	1435 millimeter
Största lutning	16,7 ‰
Minsta kurvradie	300 meter
ATC	Nej
Fjärrblockering	Nej
Linjekarta km 0 Södertälje C 1896–1921 0,9 Västra stambanan Igelstahamnen 1895 4,0 Södertälje uthamn 1896–1921 0 Saltskog Södertälje Västra stambanan Svealandsbanan 4,3 Tvetaberg 1895–1965 7,0 Vasa –1902 10,7 Almnäs 1895–1968 Svealandsbanan 13,8 Johannesdal –1932 16,5 Nykvarn 1895– Svealandsbanan 23,6 Ryssjöbrink 1901–1969 27,4 Taxinge-Näsby 1895–1974 31,6 Hedlandet 1917–1995 34,1 Bergåsa 1966–1973 Mariefreds hamn 3,2 Mariefred 1895–1994 35,0 Läggesta 1895–1994 Svealandsbanan 38,5 Åkers sågverk –1975 Åkers styckebruk 2,9 Valsberga 1895–1974 5,9 Svealandsbanan 6,5 Grundbro –1974 9,8 Malmby 1895–1974 13,0 Ulfhäll Svealandsbanan 14,9 Strängnäs 1895–1991 Strängnäs hamn 49,8 Byringe 1895–66 56,6 Stålboga 1895–1975 MlSlJ►Skebokvarn 61,1 Eklången 1895–1975 67,1 Ärla 1895–1974 73,8 Hällberga 1895–1975 Svealandsbanan 80,7 Eskilstuna södra 1895–1975 2,0 Eskilstuna norra 1895–1979 Eskilstunaån OFWJ►Oxelösund 81,5 Eskilstuna C 84,1 Brottsta 1901–1946 86,1 Hällbybrunn 1895–1940 OFWJ►Valskog 91,9 Nybybruk 93 Nyby bruk 94 Roxnäs 1920–1933 95,3 Mälarbaden 1899–1933 96,3 Mälarbadens hamn 1900–1933 Källor[1]

Norra Södermanlands Järnväg (NrSlJ) var en järnväg i norra Södermanland, som fullt utbyggd sträckte sig från Saltskog vid Södertälje, förbi Åkers styckebruk och Eskilstuna till Nyby bruk vid Torshälla och vidare till Mälarbadens hamn vid Mälaren. Banan har till största delen idag ersatts av Svealandsbanan, som längs kortare sträckor följer den gamla sträckningen. Övriga delar av järnvägen är idag nedlagda eller trafikeras som museijärnväg av Östra Södermanlands Järnväg.

Historia

Anläggningsarbetena inleddes 1891 och järnvägen öppnades 1895, med en längd av 90 km. Byggdes med en rälsvikt av 21,5 kg/meter. Samtidigt öppnades sidolinjerna Läggesta – Mariefred, 3 km, Åkers styckebruk – Strängnäs, 15 km, och Eskilstuna S – Eskilstuna N, 2 km. En 4 km lång förlängning från Nybybruk till Mälarbadens hamn norr om Torshälla var i drift mellan 1899 och 1933. I Södertälje fanns spår till Södertelge uthamn station. 1907 invigdes Mellersta Södermanlands Järnväg som anslöt vid Stålboga station. Statens Järnvägar (SJ) tog över banan 1931 och den elektrifierades 1936. Tågtrafiken upphörde 1994 och ersattes av Svealandsbanan 1997, men det dröjde ända tills 2004 innan sträckan Åkers Styckebruk - Eskilstuna blev formellt nedlagd[2] så att spåren kunde rivas upp. Under 2011 låg spåren om än kraftigt övervuxna av sly fortfarande kvar, men har spåren därefter blivit upprivna.

• 
  Järnvägens östra ände vid Södertelge öfre/Saltskogs station i Södertälje
• 
  Norra Södermanlands Järnväg, anläggningsarbeten 1893.
• 
  Norra Södermanlands Järnväg i Tveta socken, cirka 1905.

Nuvarande situation (1994-)

Byggandet av Svealandsbanan, färdigställd 1997, ledde till avsevärt kortade restider för persontrafiken på sträckan Eskilstuna-Strängnäs-Läggesta-Nykvarn-Södertälje(-Stockholm). Samtidigt lades persontrafiken ned vid stationerna Ärla och Åkers Styckebruk, som idag trafikeras med buss. Trafikverket har rivit större delen av den gamla NrSlJ-banan och endast banvallen finns kvar. Svealandsbanan går på den gamla banvallen ett kort stycke vid Nykvarn, samt stora delar mellan Strängnäs och Åkers Styckebruk. Svealandsbanan har ett stickspår för godstrafik till Åkers Styckebruk som utnyttjar den gamla sträckningen. Den västligaste delsträckan, från Svealandsbanan vid Hällbybrunn till Nyby bruk, är även den idag i drift som stickspår för godstrafik till och från industrierna vid bruket, medan förlängningen mellan Nyby bruk och Mälarbaden idag är riven.

Nutida bilder

• 
  Före detta Tvetabergs stationshus (nyttjas av en MC-klubb).
• 
  Före detta Norra Södermanlands Järnväg norr om sjön Måsnaren (idag gång- och cykelväg).
• 
  Avträde vid Almnäs station.
• 
  Före detta Åkers Styckebruk stationshus under renovering (idag privatbostad).
• 
  Spårområdet väster om Åkers Styckebruk.

Källor

1. Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. 2009. sid. 204–207. ISBN 918519505-7 
2. ”Banverket lägger ner järnväg i Åkers styckebruk”. Arkiverad från originalet den 10 april 2021. https://web.archive.org/web/20210410180709/https://www.mynewsdesk.com/se/banverket/pressreleases/banverket-laegger-ner-jaernvaeg-i-aakers-styckebruk-49841. Läst 10 april 2021. 

Vidare läsning

• Järnvägen i Mariefred : Norra Södermanlands järnväg, Statens järnvägar, Östra Södermanlands järnväg  : [100 år, 1895-1965-1995] ([2., utök. uppl.]). Mariefred: Museifören. Östra Södermanlands järnväg (ÖSlJ). 1995. Libris 2148248 
• Ohlin, C. Bengt (1997). Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna. Eskilstuna: Sandbergs bokh. Libris 7451923. ISBN 91-630-5304-7 
• Ringh, Per-Arne (2005). ”Järnvägen och dess betydelse för Mariefred”. Mariefred 400 år  : [en jubileumsbok] (2005): sid. 101-121  : ill.  Libris 10063665
• Welander, Lennart (1998). Läggesta : knutpunkt från vikingatid till nutid  : järnvägen i Läggesta NrSIJ-SJ-ÖSlJ. [Mariefred: Östra Södermanlands järnvägar]. Libris 7453379. ISBN 91-630-7420-6 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Norra Södermanlands Järnväg.
  Bilder & media
• Om NrSlJ
• Linjekarta