|
Nils Gripenhielm
Nils Gripenhielm, född 1653, död april 1706 i Falun, var en svensk politiker och ämbetsman, landshövding, talman för adeln i Sveriges riksdag med mera. BiografiGripenhielm var son till riksrådet Emund Gripenhielm och Barbro Lenaea Clo, dotter till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus. Under faderns tid som lärare till kronprins Karl, upptogs några jämnåriga gossar som studiekamrater. Dessa kallades studerpager och till dem hörde Gripenhielm. Han fullföljde senare sina studier i Uppsala och genom utrikes resor och utnämndes 1674 till hovråd. 1676 blev han som direktör för Kungliga biblioteket. Därefter blev han lagman över Öland, Östergötland och Uppland. 1692 utnämndes han till landshövding i Kopparbergs län. 1697 var Gripenhielm lantmarskalk vid riksdagen, då Karl XII med upphävande av sin faders testamente uppmanades att själv åta sig rikets styre. Gripenhielm utnämndes 1706 till kungligt råd och president över Bergskollegium, men avled innan han hann tillträda posten. EgendomGripenhielm ägde Örneholm i Kexholms län, Espeholt, Zimmershof, Skediga och Söderby.[4] FamiljGripenhielm var sedan 1680 gift med Maria Elisabeth Bonde, dotter till riksrådet Gustaf Bonde och Anna Christina Persdotter Natt och Dag. De fick tillsammans barnen Maria Elisabet Gripenhielm (1681–1748) som var gift med överstelöjtnanten Peter Mannerstedt, överstelöjtnanten Carl Gripenhielm (1682–1744) vid Östgöta kavalleriregemente, Gustaf Gripenhielm (1684–1698), Anna Christina Gripenhielm (1685–1692), landshövdingen Axel Johan Gripenhielm i Gävleborgs län, ryttmästaren Nils Gripenhielm (1687–1759) i Östgöta kavalleriregemente, Edmund Gripenhielm (1690–1690), Narbro Christina Gripenhielm (1691–1737) som var gift med kaptenen Johan Carl Stråle af Sjöared och Edmund Gripenhielm (1696–1701).[4] Han var även bror till kartografen Carl Gripenhielm. Bibliografi
Källor
Noter
|
||||||||||||||||||||||||||
