Nicolaus Corylander

Nicolaus Corylander
Epitafium över Nicolaus Corylander.
Född25 februari 1675[1]
Norrköpings S:t Johannes församling[1], Sverige
Död29 november 1736[1] (61 år)
Styrstads församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1]
Kollega, Norrköpings trivialskola (1703–1709)[1]
Kyrkoherde, Styrstads församling (1709–1736)[1]
Kontraktsprost, Norrköpings kontrakt (1735–1736)[1]
BarnJohan Corylander (f. 1707)[1]
Redigera Wikidata

Nicolaus Petri Corylander, född 25 februari 1675 i Sankt Johannes församling, Östergötlands län, död 29 november 1736 i Styrstads församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi

Nicolaus Corylander föddes 1675 i Sankt Johannes församling och döptes 7 april samma år. Han var son till kyrkoherden i Tingstads församling. Corylander studerade i Norrköping och Linköping. Han blev 13 oktober 1693 student vid Uppsala universitet och 1703 kollega vid Norrköpings trivialskola. Corylander prästvigdes 9 juni 1706 och blev 1709 kyrkoherde i Styrstads församling. År 1735 blev han kontraktsprost i Norrköpings kontrakt. Corylander avled 1736 i Styrstads församling och begravdes 18 januari 1737 av biskopen Andreas Olavi Rhyzelius med likpredikan av Henric Jacob Sivers. Hans stoft ligger inmurad i en grav på Styrestads kyrkogård. Ett epitafium över Corylander hänger i kyrkan.[2]

Corylander var preses vid prästmötet 1735 och var ledamot av prästeståndet vid Riksdagen 1734.[2]

Familj

Corylander gifte sig 1706 med Christina Rehn (1689–1760). Hon var dotter till sämskmakaren Johan Rehn och Maria Ericsdotter i Norrköping. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Johan Corylander i Jämshögs församling, Christina Corylander (1709–1763) som var gift med faktor Adam Reinhold Broocman i Norrköping och tobaksfabrikören Robert Steuchman i Norrköping, Maria Corylander som var gift med kyrkoherden C. Birgersson i Ringarums församling, Petrus Corylander (1713–174), Nicolaus Corylander (1716–1716), Carl Corylander (född 1719) och Laurentius Corylander (född 1724).[2]

Bibliografi

  • 1735 – De fide justifica, diss, synod, Linköping.[2]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 250-252, läst: 28 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 250-252. Libris 41149