|
NamnpubliceringMed namnpublicering avses att i ett massmedium publicera namn och/eller bild på en person som identifierar personen för en bred allmänhet. Namnpublicering i svenska massmedierDe regelverk och publiceringsetiska rutiner som styr namnpublicering varierar mellan olika länder. Enligt det svenska pressetiska systemet måste en ansvarig utgivare, inför en namnpublicering, väga allmänintresse mot publicitetsskada,[1]:2m2s vilket beskrivs i Pressens publicitetsregler och där syftet är att dra en gräns för vad en människa ska behöva tåla i offentligheten.[2] Utgivaren ska också noga överväga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor, vilket är ett undantag från huvudregeln om konsekvensneutralitet. I Sverige sker namnpubliceringen ofta med hänvisning till ett uppfattat eller påstått "allmänintresse". Ofta handlar det om namnpublicering av en person som är misstänkt för ett lagbrott. Namnpublicering i Sverige ska utgå från Publicitetsreglerna, särskilt regel 15 som handlar om att noga överväga konsekvenserna av namnpublicering.[3] Hänsyn ska tas till om det gäller ett brott begånget i tjänsten eller i den privata sfären.[4] Vid avvägning finns en risk för sammanblandning mellan intresse hos en snäv läsekrets och ett intresse hos den breda allmänheten.[5] Det har förekommit sammanblandning mellan ett allmänintresse för en stor händelse, och ett allmänintresse för att koppla denna händelse till en person.[6] Ibland anförs att personer som själva har sökt offentligheten får utstå mer, men Pressens opinionsnämnd har tydligt markerat att även kändisar, som inte är makthavare, har rätt till en skyddad sfär.[4] Ett återkommande resonemang från vissa publicister är att ingen publicering är den andra lik och att det därför vore meningslöst att motivera en namnpublicering.[7] Juridikprofessorn Mårten Schultz menar att ett sådant resonemang är att underkänna att man har en principiell grund för sina ställningstaganden.[7] Bristande motivering vid en publicering, med eller utan namn, riskerar att undergräva tilliten till media.[7] Det har förekommit resonemang att en egen namnpublicering skulle vara motiverad för att andra och mindre nogräknade aktörer redan har publicerat namnet, och att mängden av publiceringar i frågan från dessa aktörer i sig skulle utgöra en grund till publicering.[1]:11m32s Att motivera en namnpublicering med att många redan vet vem det handlar om avviker från hur pressetiken brukar tillämpas.[7] För vissa publicister är mediets räckvidd är en faktor vid beslut om namnpublicering.[8] Katarina Wennstam sade 2019 att det förekommer en växelverkan där massmedia låter sociala medier gå i fronten för namnpubliceringar medan massmedia inväntar effekterna av dessa för att sedan rapportera om dessa effekter.[9] Tillämpliga publicitetsreglerPressombudsmannen Ola Sigvardsson listade 2019 tre kriterier värda att överväga vid en tänkt namnpublicering:[10]
I pressens publicitetsregler finns ett stycke med rubriken "Var försiktig med namn" som innehåller tre regler som rör namn- och bildpublicering:[11]
Utöver dessa finns även följande regler som manar till respekt för den personliga integriteten samt oskuldspresumtionen:
Vid rapportering kring krigsfångar gäller, utöver de medieetiska reglerna, även krigets lagar (tredje Genèvekonventionen). Syftet är att bevara krigsfångars värdighet, och en nödvändighet att skydda dem från skada både under fångenskap och efter frigivning.[12] Konsekvenser av namnpubliceringarNamnpubliceringar kan leda till allvarlig och irreparabel skada för en utpekad. I andra fall, då en förövare medvetet söker uppmärksamhet eller martyrstatus, kan det istället gynna denne. Beslut om enskild namnpublicering där utgivaren tar sådan hänsyn medför att denne bryter mot principen om konsekvensneutralitet, medan efterföljande av på förhand uppställda regler kan undvika en sådan konflikt. En annan konsekvens av namnpubliceringar är att det också kan skapas mediedrev. Ett mediedrev kan kännas igen genom att det sker en sänkning av kravet på allmänintresse.[13] En sänkning av kraven på allmänintresse, besluten om namnpublicering och på vilka grunder besluten tas måste vara begripliga för allmänheten. En konsekvens är annars att namnpublicering skapar en godtycklighet och förvirrar läsarna om när det är okej eller inte att publicera namn.[7] En namnpublicering kan försvåra en brottsutredning och minska bevisvärdet av ett vittne.[4] Namnpublicering av oskyldiga kan påverka vittnens minnesbilder.[14] Namnpublicering av skyldiga underminerar vittnens trovärdighet.[14] Utpekanden påverkar rättsväsendet negativt och riskerar att i förlängningen sätta rättsväsendet ur spel.[14] Ett utpekande kan leda till irreparabel publicitetsskada, både för den som pekas ut men även för dennes anhöriga, till exempel minderåriga barn. Konsekvensen kan vara så allvarlig att den utpekades anhöriga försätts i livsfara.[15] Ett utpekande av en anklagad kan även underlätta identifiering av anmälaren.[1]:2m58s Felaktiga utpekanden kan utgöra förtal.[14] Uppmärksammade namnpubliceringar
Se även
FotnoterAnmärkningarReferenser
|