Myntmästare

Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-12)

En myntmästare är föreståndare för en myntverkstad. Normalt brukar titeln förbehållas sådana som ansvarar för myntens rätta vikt och halt,[1] och först från slutet av 1200-talet och början av 1300-talet dyker de första svenska myntmästarna i egentlig mening upp.[2] År 1876 började ämbetet kallas myntdirektör.

Den förste kände "svenska" myntmästaren är engelsmannen Godwine, som på 990-talet slog mynt för Erik Segersäll i Sigtuna. Han hade även arbetat för kung Olav Tryggvason i Norge och Sven Tveskägg i Danmark. Från 1000-talet finns åtskilliga kända myntmästare. Myntpräglingen i Lund är bättre känd än den som förekom i Sverige. Nästan alla av den första generationens skandinaviska myntmästare kom från England. Från 1300-talets början är de väldokumenterade. Från 1500-talet och fram till 1986 finns myntmästarens märke (initialer eller liknande) på svenska mynt. Därefter har de ersatts med riksbankschefens märke.

Lista över svenska myntmästare och myntdirektörer

Namn Ämbetsperiod Myntmästarmärke [3] Notiser
Björn Myntmästare 1090 Myntmästare i Lund.
Johannes de Loon 1310
Gerlacos myntare 1335
Berend von Rydeck 1374 Eventuellt samma man som nedan benämns von Roderlo.
Bernhard von Roderlo 1379
Didrich Silfbrännare 1394
Hindrich myntare 1412
Hans myntmästare -1437
Hans Mindel 1446–1449 Myntmästare i Malmö
Heyne von Nadwich 1449–1461 även omnämnd som Heyne van Naeldwijk
Hans Grefve 1479–1488
Michael Johansson 1497
Hindrich 1513
Didrik Myntmästare -1527
Herman Fossert 1527–1531 Myntmästare i Stockholm.
Anders Hansson 1531–1536 Myntmästare i Västerås till dess han tog sitt liv i samband med Krutkonspirationen 1536.[4]
Kasper Beckman -1537
Petter Semmelbeck
Mårten Jönsson 1542
Jost Höijer 14 april 1556 – 1566
Hans Höijer 1567–1574
Karl Kristoffersson Myntmästare i Stockholm.
Gillis Coyet d.ä. 1574 till slutet av 1590-talet
Matts Hintze ca 1580 Myntmästare i Västerås.
Antonius Groth den äldre ca 1599–1614
Julius Coijet den yngre 29 juni 1614 till 1629 Myntmästare i Stockholm.
David von Kohlen 1617 Kallade sig Kohl, myntmästare i Söderköping.
J. Werner 1631–1632
Marcus Kock 1633–1639 MK Blev Gustav II Adolfs riksmyntmästare.
Anthony Grooth d.y. 1641–1646 AG
Daniel Kock 1646–1650 DK
Mikael Hack 1652–1658
Georg Wagner 1658–1664 GW
Johan Fredrik Herman 1663 FI
Isaac Cronström 1664–1665 IK
Abraham Cronström 1664–1668 AK
Christopher Conradi 1669–1672
Daniel Faxell 1672–1683 DF Myntmästare i Stockholm.
Anders Strömmer 1684–1699 AS
Henrik Zedritz 1700–1706 HZ
Lorentz Careelberg 1706–1722 LC
Georg Zedritz 1722–1738 GZ
Hans Malmberg 1738–1762 HM
Albrekt Lindberg 1762–1773 AL
Olof Lidijn 1773–1819 OL
Lars Bergencreutz 1819–1821 LB
Christopher Borg 1821–1837 CB
Alexander Grandinson 1838–1855 AG, G
Sebastian Tham 1855–1876 ST, T
Emil Brusewitz 1876–1908 EB
Karl-August Wallroth 1908–1927 W
Alf Grabe 1927–1945 G
Torsten Swensson 1945–1961 TS
Benkt Ulvfot 1961–1986 U
Bengt Dennis 1986-1992 D

Se även

Noter

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Myntmästare)
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 452-53 
  3. ^ Tonkin, Archie (2018). Myntboken 2019. Ljungsbro: Tonkin AB. sid. 3. ISBN 978-91-7244-119-4 
  4. ^ Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1885–1886). ”Tredje bandet: Gustaf Wasa och hans söner”. Berättelser ur svenska historien. F. & G. Beijers Förlag. sid. 238–239. https://runeberg.org/sverhist/3/0242.html. Läst 2 februari 2014. ”Hans Vindrank blef genast upphemtad till slottet, och ännu under nattens lopp blefvo de sammansvurne gripne med undantag af myntmästaren Anders Hansson, som störtade sig utför tornet Tre Kronor och genom en frivillig död undgick konungens straff.”