Mjölö fångläger

Röda krigsfångar i Mjölö fångläger 1918.

Mjölö fångläger (finska: Isosaaren vankileiri) var ett krigsfångeläger som 1918 fanns på Mjölö i Helsingfors efter finska inbördeskriget. De krigsvinnande vita placerade mestadels röda och ryska soldater som de klassificerade som "farliga" i lägret. [1]

Fånglägerverksamheten

Fånglägret på Mjölö öppnades den 15 maj 1918.[1] Liksom Sandhamns fångläger tillhörde det Sveaborgs fångläger.[2] Ryska soldater placerades i lägret, liksom röda som av de vita ansågs vara "politiskt mycket farliga", till exempel de som arbetade i förvaltningen av Finlands folkdelegation, eller på annat sätt var offentligt kända.

På Mjölö fängslades bland annat socialdemokratiska riksdagsledamöterna Kaarle Mänty, Antti Mäkelin och Sulo Wuolijoki.[3] Även de dödsdömda som hade begärt amnesti vid Överdomstolen för statsförbrytelser överfördes till lägret från Sveaborg.[3] Bland dem fanns journalisten Hannes Uksila som varit befälhavare för Satakundafronten. Fånglägret stängdes den 15 september 1918.[1]

Antal döda och gravplatser

Fånglägermonumentet uppfört 1955.

Enligt uppgifter från krigsarkivet dog 267 rödgardister från inbördeskriget och ytterligare 69 ryska soldater i fånglägret på Mjölö på grund av avrättningar, svält och epidemier.[4] Enligt vissa uppgifter skulle det ha varit omkring 360 döda totalt [1]

Nästan alla som dog i fånglägret begravdes i en massgrav i Sandhamn, eftersom det var svårt att gräva på den steniga Mjölö.[4] Enligt den finska krigsofferdatabasen begravdes endast åtta döda på Mjölö.[3] Ett monument till deras minne restes på Sandhamn 1955.[4] Sannolikt ligger den exakt på platsen för massgraven.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e] Vuorinen, Anu: "Isosaari – Kappale sotahistoriaa 1700- ja 1800-luvuilta Arkiverad 29 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Helsingin Reservin Sanomat 8/2012, s. 16–17. Viitattu 13.2.2014.
  2. ^ Sotavankileiri 1918-1919 Arkiverad 23 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Suomenlinnan merilinnoituksen viralliset sivut. Viitattu 13.2.2014.
  3. ^ [a b c] Nieminen, Jarmo: "Santahamina 1918, OSA XI" Arkiverad 18 december 2021 hämtat från the Wayback Machine. Viitattu 13.2.2014.
  4. ^ [a b c] Punaisten muistomerkit Helsingissä Arkiverad 10 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. Työväenmuseo Werstas. Viitattu 13.2.2014.


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.