sv Mexikansk tita

	Mexikansk tita; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mesar; Paridae
Släkte	Titor; Poecile
Art	Mexikansk tita; P. sclateri
Vetenskapligt namn
	§ Poecile sclateri
Auktor	(O. Kleinschmidt, 1897)
Synonymer
	Parus sclateri;

Mexikansk tita^[2] (Poecile sclateri) är en fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer huvudsakligen i bergstrakter i Mexiko, men även in i sydvästra USA. Fågeln minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Kännetecken

Utseende

Mexikansk tita är en 12,5-13,5 centimeter lång fågel. Båda könen har svart hätta, vita kinder och en kort svart näbb. Rygg och flanker är grå medan resten av undersidan är blekare. Den liknar amerikansk talltita, men skiljer sig genom den större svarta haklappen som sträcker sig ända ner till övre delen av bröstet. Vidare syns ett vitaktigt band från haklappen ner över bukens mitt.

Lätet

Lätet skiljer sig tydligt från dess släktingar, en komplex drillande vissling och ett tjockt tji-li.

Utbredning och systematik

Mexikansk tita delas upp i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Poecile sclateri eidos – förekommer i ek- och tallskogar i sydöstra Arizona och New Mexico till nordvästra Mexiko
Poecile sclateri garzai – norra Mexiko (sydöstra Coahuila och gränsen till Nuevo León)
Poecile sclateri sclateri – bergstrakter i västra Mexiko (sydöstra Sinaloa till Puebla och västra Veracruz)
Poecile sclateri rayi – bergstrakter i västra Mexiko (södra Jalisco till Guerrero och Oaxaca)

Släktestillhörighet

Arten placerade tidigare i det stora messläktet Parus. Data från jämförande studier av DNA och morfologi visade att en uppdelning av släktet bättre beskriver mesfåglarnas släktskap^[4]^[5] varför de flesta auktoriteter idag behandlar Poecile som ett distinkt släkte.^[3]

Levnadssätt

Mexikansk tita är stannfågel i bergsskogar men kan röra sig mot lägre nivåer vintertid. Boet byggs av honan och placeras upp till 18 meter ovan mark. Hon lägger fem till åtta fint rödfläckigt vita ägg. Häckningsbiologin är dåligt känd, men det uppskattas att honan ruvar äggen elva till 14 dagar och att ungarna är flygga 18–21 dagar efter kläckning.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till två miljoner vuxna individer.^[6]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Philip Lutley Sclater (1829-1913), engelsk ornitolog och samlare av specimen.^[7]

Referenser

Artikeln bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Mexican Chickadee, läst 2018-10-03 som anger följande källor:

Alsop, F. J., III (2001). Smithsonian Birds of North America, Western Region. DK Publishing, Inc., New York City. ISBN 0-7894-7157-4
Del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Poecile sclateri . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtad från http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mexikansk tita.
Bilder & media
Wikispecies har information om Poecile sclateri.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Poecile sclateri . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 december 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[4] Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.

[5] Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

[6] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtad från http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]