Verket komponerades under 1741 och var från början avsett att framföras vid påsk. Det uruppfördes vid en välgörenhetskonsert i Dublin den 13 april 1742. Det blev omedelbart en stor framgång och Händel uppförde det årligen fram till sin död till förmån för Londons barnsjukhus.
Senare har oratoriet kommit att förknippas med advent. De inledande avsnitten använder samma texter som många av advents- och jultidens epistlar och evangelieläsningar. Nummer 2-4 kommer exempelvis från Deuterojesaja och läses som epistlar - eller numera, i Svenska kyrkan, som särskild gammaltestamentlig textserie - under advent.
På julkonserter framförs ofta enbart den första delen av oratoriet plus den mycket kända Hallelujakören. I verket finns en sopranaria med originaltiteln I Know that my Redeemer Liveth som ofta framförs vid kristna begravningar. Den var också ett den svenska sångerskan Jenny Linds paradnummer.
Oratoriet är ett stående evenemang på många kyrkokörers repertoar inför jul. Det svenska uruppförandet ägde rum i Stockholm 1786 och oratoriet uppfördes första gången i Stockholmsoperans regi i Storkyrkan den 8 december 1928.[1]
Innehåll
Texten består av ett antal citat ur Bibeln sammanställda av Händels vän och mecenat Charles Jennens. Till skillnad från Händels övriga oratorier dramatiserar detta inte en enskild episod ur skriften och har inget avgränsat persongalleri. Det är således mer lyriskt än dramatiskt till sin struktur, men sammanfattar ändå en huvudlinje i en traditionell kristen uppfattning av Bibeln som helhet. Messias är Händels mest kända verk, särskilt utanför England.
Texten handlar om förutsägelserna om Messias i Gamla testamentet och därefter om Jesu verk, hans födelse, verksamhet, död, uppståndelse och gudsfolkets frälsning genom honom.
Oratoriet består av tre delar och innehåller ett antal körstycken, solistarior, recitativ och två orkestersatser. Messias finns i flera versioner, som går tillbaka på Händels upprepade omarbetningar. Numreringen av satser nedan dels efter Händel-Gesellschafts utgåva av Händels verk Hallische Händel-Ausgabe, dels efter Novello vocal score (1959), som bygger på numrering av Ebenezer Prout.
Nr (HG)
Nr (N)
Titel
Titel i tysk översättning av Christoph Daniel Ebeling
Ett fullständigt framförande tar 2—2½ timma. Äldre skivinspelningar kan ta upp till 3 timmar. Det är vanligt att de sista ariorna och duetterna, utom slutkören, utesluts.
Mozarts nyorkestrering
Mozart, som kom i kontakt med Händels musik genom baron Gottfried van Swieten och kretsen kring honom, gjorde på 1780-talet en nyorkestrering av verket som starkt bidrog till att göra det känt i Europa. Under lång tid användes Mozarts orkestrering parallellt med Händels, men numera används oftast Händels version, i den slutliga utgåva som han fastställde för ett uppförande i London 1754.
