Melker Falkenberg (1841–1906)

Melker Falkenberg
FöddMelker Henrik Gustaf Falkenberg af Bålby[1]
2 december 1841[2][3][1]
Linköpings församling[2][3], Sverige
Död9 september 1906[2][3][1] (64 år)
Vårdnäs församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPolitiker[3][1], militär[1], godsägare[3][1]
Befattning
Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1884–1887)[4][3]
Politiskt parti
Inget[5]
FöräldrarHenrik Georg Falkenberg
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1899)[1]
Carl XIII:s orden (1906)[1]
Redigera Wikidata

Melker Henrik Gustaf Falkenberg af Bålby, född 2 december 1841 i Linköping, död 9 september 1906 i Norrköping, var en svensk greve, godsägare, militär och riksdagsman.

Biografi

Falkenberg blev student vid Uppsala universitet 1860 och underlöjtnant vid Svea livgarde 1861. Han avancerade till löjtnant 1862, till kapten 1873 och tog avsked samma år. Som politiker var han ledamot av riksdagens första kammare 1883–1887 invald i Östergötlands läns valkrets. Melker Falkenberg är begravd på Vårdnäs kyrkogård.

Familj

Falkenberg gifte sig 10 november 1872 i Stockholm med Marie-Louise Blomstedt (1852–1910), dotter till kammarherren Johan Otto Blomstedt och grevinnan Vilhelmina Lovisa Johanna von Schwerin. De fick tillsammans barnen Henrik Otto Falkenberg (född 1874), Anna Maria Vilhelmina Christina Falkenberg (född 1876) som var gift med kammarherren Hans Gustaf Toll, Melker Otto Falkenberg (född 1877), Maria Christina Lovisa Falkenberg (1879–1913) som var gift med överstelöjtnanten Andreas Holmgren, Didrik Hans Falkenberg (1882–1882), Henrietta Fredrika Falkenberg (född 1883) som var gift med kammarherren, greve Gustaf Carl Trolle Bonde af Björnö och Ebba Catharina Falkenberg (född 1887) som var gift med ryttmästaren Nils Ernst Loris P:son Henning.[6]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 643, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 8 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 66, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgacg, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 154, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 66, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 643. Libris 10076748. https://runeberg.org/elgenst/2/0659.html