Martin Andersen Nexø

Martin Andersen Nexø
FöddMartin Andersen
26 juni 1869[1][2][3]
Köpenhamn[4]
Död1 juni 1954[5][1][2] (84 år)
Dresden[4]
BegravdAssistens Kirkegård
Medborgare iKonungariket Danmark
SysselsättningJournalist, författare[1][6][7], självbiograf[1]
Noterbara verkPelle Erövraren
Politiskt parti
Danmarks Kommunistiske Parti
Utmärkelser
DDRs nationalpris
Namnteckning
Redigera Wikidata

Martin Andersen Nexø, född 26 juni 1869 i Köpenhamn, död 1 juni 1954 i Dresden, var en dansk författare.

Levnad

Andersen Nexø föddes i ett av de fattigaste områdena i Christianshavn som nummer fyra av tio syskon[8]. Under 1877 flyttade familjen på grund av arbetslöshet från Köpenhamn till Nexø på Bornholm. Hans far var stenhuggare och Martin måste börja arbeta redan som liten pojke. Som vuxen arbetade han bland annat som murare. Han genomgick folkhögskola och lärarutbildning. Efter avlagd lärarexamen 1897 arbetade han som lärare. Åren 1923–1930 var han bosatt vid Bodensjön. Konstnärsnamnet Nexø antog han 1894. Barndomshemmet i Ferskesøstræde i Nexø invigdes 1990 som museum.

Verk

Andersen Nexø debuterade som skribent 1893 med en tidningsartikel om "Sankt Hansaften på Bornholm”. Debut i bokform skedde med novellsamlingen Skygger (1898). Fram till 1905 prövade Andersen Nexø olika litterära teman, trender och stilar. Efter många års förberedelser utkom så Pelle Erövraren (1906–1910). Genom fyra bokvolymer får vi med Pelle följa den klassiska vandringen från landsbygden till städerna på jakt efter lyckan.

Ditte Människobarn är Andersen Nexøs andra storverk. Romanen kom i fem volymer 1917-1921. Första världskrigets utbrott ligger mellan Pelle och Ditte, och tonen är mörkare. Genom bilden av proletärflickan Dittes korta och svåra liv formas en glödande anklagelse mot samhället.

Pelle Erövraren och Ditte Människobarn innehåller element från äldre litteratur såsom bibeln, folksagor samt från dansk naturalism, rysk realism, men även inslag av impressionism och symbolism. De framställs ibland som exempel på "socialistisk realism".

En tysk utgåva av hans berättelser om olika arbetaröden från 1920-talet, Proletariernovellen, brändes demonstrativt av nazisterna under de omfattande bokbålen i Nazityskland 1933.

Politiskt engagemang

Andersen Nexø gick vid mogen ålder in i arbetarrörelsen, först som socialist och sedan som kommunist. Han var på 1930-talet framträdande i den internationella antifascistiska rörelsen. Han var närvarande vid den andra Moskvaprocessen mot bla Radek och Pjatakov och förklarade att ”Åklagarens plädering varit var ytterst övertygande och domen absolut rättvis”. [9]Under den tyska ockupationen av Danmark blev han och många andra danska kommunister häktade, när Tyskland i juni 1941 anföll Sovjetunionen. Andersen Nexø kom till Sverige 1943 och därefter till Sovjetunionen. År 1951 bosatte han sig i Dresden i södra Östtyskland, där han bodde till sin död. Han ligger begravd på Assistens Kirkegård i Köpenhamn.

Den sena produktionen

På äldre dagar skrev Andersen Nexø en serie memoarer i fyra volymer (1932-39) om sin uppväxt och vägen till författarskapet: Et lille kræ, Under aaben himmel, For lut og koldt vand och Vejs ende. De självbiografiska (men starkt "retuscherade") romanerna om Morten Röde (1944-1957) kan ses som led i Nexøs internationella självgestaltning[10].

Andersen Nexø och Sverige

Andersen Nexø blev känd i Sverige 1911–1912 när Pelle Erövraren översattes. Han var länge mycket beundrad och påverkade svenska författare som arbetarlitteraturens frontfigur. Han kallades kort och gott Nexö. Han var även känd som vänstersocialist och senare som kommunist. Hans politiska ställningstaganden hösten 1939 gjorde honom dock isolerad under flera år. Isoleringen bröts när han kom som flykting hösten 1943. Firandet av hans 75-årsdag på Skansen 1944 blev storslaget. Hans rykte skadades under kalla krigets polarisering.

Adaptioner och eftermäle

Nästan alla Nexøs böcker har översatts. Ditte Människobarns tre första volymer filmatiserades 1946 av Bjarne Henning-Jensen. Pelle Erövrarens första del filmatiserades för östtysk TV 1985 och av Bille August 1987, med samma titel. Max von Sydow spelade Pelles pappa, och filmen Oscarsbelönades som bästa utländska film.

Andersen Nexø räknas som en av Danmarks största proletärförfattare och har haft stor betydelse inte bara för dansk litteratur, utan hans verk har spridits långt utanför hemlandets gränser. Med översättningar till mer än 20 olika språk är Pelle Erövraren fortfarande en av de internationellt sett mest spridda danska böckerna.

Bibliografi

  • Houmann, Børge (1961). Martin Andersen Nexø : bibliografi med indledning og biografiske noter på dansk og tysk. Risskov. Libris 2354469 
  • Skygger (1898)
  • Muldskug, I. Samling (1900)
  • Muldskug, II. Samling (1905)
  • Af Dybets Lovsang (1908)
  • Barndomens Kyst (1911)
  • Bornholmer Noveller (1913) (urval ur ovannämnda fem böcker)
  • Familjen Frank (anonym översättning, Framtiden, 1917) (Familien Frank)
  • Lyckan: en berättelse från Bornholm (översättning Otto Lundh, Framtiden, 1918)
  • De tomma platsernas passagerare (anonym översättning?, Fram, 1921). Ny översättning av Henry Peter Matthis, Arbetarkultur, 1944
  • Pelle Erövraren (översättning Vera von Kræmer, Framtiden, 1921-1922). Ny översättning av Håkan Bergstedt (dvs. rev. av Vera Von Kræmers översättning), Bonnier, 1944 (Pelle Erobreren, 1906-1910) (filmatiserades 1987 av Bille August, se vidare, Pelle Erövraren och gjordes som musikal 2017 av Alexander Öberg och Erik Norberg, se vidare, Pelle Erövraren – Den stora kampen)
  • Det nya Ryssland: skildringar från en resa (anonym översättning?, Framtiden, 1924)
  • Ditte människobarn (översättning Hinke Bergegren, Framtiden, 1924). Ny utg., bearb. av Ingvar Lindblom, Hammarström & Åberg, 1982 (Ditte menneskebarn, 1917-1921)
  • Soldagar: skildringar från Spanien (översättning Allan Vougt, Framtiden, 1925)
  • Proletärnoveller (anonym översättning?, Framtiden, 1926)
  • Mitt i en järntid (översättning Per Freudenthal, Framtiden, 1929)
  • En moder (översättning Per Freudenthal, Framtiden, 1930)
  • Svarta fåglar: noveller (anonym översättning?, Framtiden, 1930) (De sorte fugle)
  • En bekännelse: berättelse (översättning Daniel Rydsjö, Framtiden, 1932)
  • Ett litet kryp (översättning Daniel Rydsjö, Framtiden, 1932) (Et lille Krae) [med fortsättning: Under aaben himmel, For lut og koldt vand och Vejs ende]
  • Två världar: tankar och intryck från en resa i Sovjetunionen (anonym översättning?, Clarté, 1934) (To verdener)
  • Finland - den politiska terrorns land (anonym översättning?, 1936). Ny, utvidgad uppl. Solidaritet, 1939
  • Minnen (översättning Eyvind Johnson, Bonnier, 1945) (Erindringer)
  • Morten Röde (översättning Henry Peter Matthis, Arbetarkultur, 1945) (Morten hin Røde)
  • Den förlorade generationen (översättning Henry Peter Matthis, Arbetarkultur, 1949) (Den fortabte generation)
  • Lotterisvensken (översättning Sam Johanson, ill. av Nils Hahne, Arbetarkultur, 1955) (Lotterisvensken)

Priser och utmärkelser

  • Hedersledamot av PEN-Club (1921)
  • Selskabet for de skiønne og nyttige Videnskabers Forfremmelse (1923)
  • Hedersledamot av Dansk Forfatterforening (1945-1948)
  • Lenins fredspris (1952)
  • Hedersmedborgare i Nexø (1996)

Vidare läsning

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 90, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Martin-Andersen-Nexotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Nexø,_Martin_Andersen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андерсен-Нексё Мартин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Андерсен-Нексё Мартин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 35565, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Yde, Henrik (2019). Nexø. sid. 16 
  9. ^ Vaksberg, Arkadij (1995). Herrar och lakejer - ur Kominterns hemliga historia. sid. 119 
  10. ^ Yde, Henrik (2019). Nexø. sid. 342 ff. 

Externa länkar

Martin Andersen Nexø-Selskabet

v • r
Nexø
Nexø by
Omgivning
Övrigt
Auktoritetsdata