Margit Norell växte upp i Uppsala och Stockholm som dotter till geologiprofessorn Percy Quensel och zoologen och journalisten Annie Weiss; hon var vidare sondotter till teologiprofessorn Oscar Quensel.[3]
Margit Norell gifte sig 1939 med Curt Norell och makarna fick tre barn.
Norells sökande efter ett alternativ till ortodox psykoanalys gick via kontakten med den neofreudianska rörelsen, också benämnd interpersonell psykoanalys, med namn som Frieda Fromm-Reichmann och Erich Fromm. I föredraget Wholly Awake and Fully Alive[4], som hon höll på ett symposium ett år efter Fromms död, kommenterar hon hans litterära produktion och hans bidrag till psykoanalytisk teori.
Under 1960-talet sökte sig Norell alltmer till brittisk objektrelationsteori, vars betoning på barnets tidiga beroende och de spår tidiga brister och trauman sätter på en persons liv, kom att prägla hennes syn på terapi och terapeutiska utvecklingsprocesser. De företrädare som påverkade henne mest var W.R.D. Fairbairn, D.W. Winnicott och Harry Guntrip. Några av de terapeuter som ingick i en av de grupperingar som omgav Norell på 1980-talet formulerade sin terapeutiska erfarenhet, baserad på Norells handledning och de teoretiska och kliniska seminarier som hölls tillsammans med henne, i antologin Ett rum att leva i. Om djupgående psykoterapeutiska processer och objektrelationsteori (1999).[5]
Hösten 2018 publicerades I denna kusliga tomhet : en analys av Thomas Quicks tankevärld, dess uppkomst och gestaltning av psykoterapeuten Cajsa Lindholm.[8] Central i boken är en fallbeskrivning baserad på Thomas Quick/Sture Bergwalls självbiografi Kvarblivelse (1998).[9] Margit Norells roll för terapin med Quick/Bergwall beskrivs, liksom den objektrelationsteori som låg till grund för terapin. Efter Quicks frikännande 2013 kom Norells idéer i vanrykte.[10]
Bibliografi
Översättningar
Martin Buber: Jag och du, Bonniers, Stockholm 1962, översättning Margit och Curt Norell.
Fotnoter
Anmärkningar
^Föreningen har omkring 40 år senare, år 2010, efter ett mellanliggande namnbyte till Svenska psykologiska sällskapet, slagits samman med Svenska psykologiska föreningen[källa behövs]
Referenser
^ [abc] FinnGraven.se, läs online, läst: 7 januari 2018.[källa från Wikidata]
^Margit Norell (1981. Vol 17, no 4). ”Wholly awake and fully alive”. Contemporary Psychoanalysis. Thoughts on some of Erich Fromm's Contribution to Psychoanalytic Theory.
^Andersson, Brattbakk-Göthberg, Liljeström, Lindholm, Ståhle, Turstedt (1999). Ett rum att leva i. Om djupgående psykoterapeutiska processer och objektrelationsteori