Magnus Martin af Pontin

Magnus Martin af Pontin
Född	Magnus Martin Pontin 20 januari 1781[1] Askeryds församling[1], Sverige
Död	30 januari 1858[1] (77 år) Jakob och Johannes[1], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[2] kartor
Medborgare i	Sverige[3]
Utbildad vid	Uppsala universitet, 1805[1]
Sysselsättning	Författare, politiker, översättare, läkare, konstnär
Befattning
Hovmedikus (1807–)[1] Livmedikus (1809–)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1817–1851)[1]
Maka	Johanna Carolina Elfving (g. 1816–)[1]
Barn	Constans Pontin (f. 1819)[4] Marie Aurore Stålhammar (f. 1827)
Föräldrar	Magnus Constans Pontin
Släktingar	Per David Pontin (syskon) Pehr Samuel Wilhelm Björkman
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden (1816)
Redigera Wikidata

Magnus Martin af Pontin, före 1817 Pontin, född 20 januari 1781, död 30 januari 1858,[5] var en svensk läkare och skriftställare.

Biografi

Villa Stora Rosenvik, av Pontins bostad efter 1828, arkitekt Fredrik Blom.

Magnus Martin af Pontin var sonsons sonson till Magnus Johannis Pontin. Han blev student vid Uppsala universitet 1798 och medicine doktor och läkare 1806. Han arbetade tillsammans med studiekamraten Berzelius.

af Pontin blev hovmedikus 1807. Han eskorterade den avsatte Gustav IV Adolf till hans avresa från Karlskrona i slutet av 1809. af Pontin var därefter livmedikus hos Karl XIII 1809–1818. Han undersökte 1810 tillsammans med Berzelius den ifrågasatta obduktionen av kronprins Carl August. Han utnämndes till ordinarie assessor i Sundhetskollegium 1813, blev förste livmedikus 1825 och var medicinalråd 1835–1852. Pontin adlades 1817 och introducerad 1818 under namnet af Pontin med nummer 2255.

Han utarbetade Anvisning till valet af läkemedel för allmänna sjukvården, granskad och gillad af Sundhetskollegium "för att tillgodose behovet av lättfattliga beskrivningar om de vanliga sjukdomarnas beskaffenhet, de sjukas skötsel, samt ange vilka viktiga läkemedel som bör finnas även i mindre socken-apotek". Skriften utsändes 1816 av regeringen till varje socken i landet. Detta för att ge möjlighet till god vård utan att läkare fanns inom nära räckhåll, eftersom det var långt till läkare på landsbygden på den tiden. En omarbetad och utökad upplaga utsändes 1826.

af Pontin var engagerad i Rosendals trädgård samt stiftare av och långvarig vice ordförande i Svenska Trädgårdsföreningen.

August Blanche beskriver hans breda intressen på detta sätt: "Han är läkare bland literatörerna och literatör bland läkarne". Blanche nämner också att "Pontins Metafor 'Sveriges blåa band', upprunnen vid invigningen af Göta kanal, torde måhända lefva lika länge som kanalen."

af Pontin invaldes 1815 som ledamot nummer 358 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Familj

af Pontin var bosatt i Rosenvik på Södra Djurgården i Stockholm. Han gifte sig 1816 med Johanna Carolina (Jeanette) Elfving (1796-1833), som var en skicklig akvarellist. Paret fick tre söner, bland dem Constans Pontin, och fem döttrar. Ingen av sönerna efterlämnade manliga arvingar, varför adliga ätten af Pontin är utdöd. En av döttrarna var gift med Pehr Björkman.

Eftermäle

af Pontin har en väg uppkallad efter sig på Södra Djurgården.

Bibliografi

I Vetenskapsakademiens, Lantbruksakademiens och Svenska Läkaresällskapets Handlingar finns åtskilliga av hans uppsatser. En samlad förteckning över allt han skrivit ingår i Carl Palmstedts Levnadsbeskrivning.

Samlade skrifter

• Magnus Martin af Pontins samlade skrifter. Stockholm: Hörberg. 1850-1857. Libris 1980349 
• Band 1. Stockholm. 1850. Libris 1980350 
• Band 2, Skrifter i hvarjehanda ämnen ... 1853. Libris 1980351  - Innehåll: Afdelning 1, Jorden och Norden ; Afdelning 2, Skandinaviska Norden ; Afdelning 3, Tidsbilder ; Afdelning 4, Minnesbilder.
• Band 3, Skrifter i geologiska, historiska och vittra ämnen ... 1857. Libris 1980352  - Innehåll: Afdelning 1, Anteckningar öfver Politiska händelser och Naturhistoriska föremål under Resor till Skåne år 1810 ; Afdelning 2, Lefnads-teckningar öfver utmärkte vetenskapsmän. 1. Olof Swartz. 2. Jakob Berzelius.

Källor

• Pontin, 2. Magnus Martin af i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Minnesord i August Blanches Minnesbilder
• Crusenstolpe, Magnus Jacob, Nekrolog över af Pontin i Svea folkkalender 1859, s. 137.
• Palmstedt, Carl (1869). Magnus Martin af Pontin : Kongl. förste lifmedicus och medicinalråd. [Stockholm]. Libris 2952918 

Noter

1. ^ [ ] Magnus M Pontin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7344.^[källa från Wikidata]
2. af Pontin, M. M., Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 juni 2017.^[källa från Wikidata]
3. Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.^[källa från Wikidata]
4. M E Constans Pontin, af, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7343.^[källa från Wikidata]
5. Lundgren, Anders: Magnus M Pontin i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997), urn:sbl:7344, läst 4 september 2015

Vidare läsning

• Kihlberg, Jakob (2002). Att organisera det sunda samhället : Magnus Martin af Pontin och Carl Trafvenfelt om etiologi och hälsans ordning. Stella (Uppsala), 1650-2272 ; 22. Uppsala: Avd. för vetenskapshistoria, Uppsala univ. Libris 8802384 
• Lundgren, Anders: Magnus M Pontin i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)

Externa länkar

• Trädgårdsföreningar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)

Svenska hovtitlar
Företräddes av Gabriel Gamaliel Rislachi	Hovmedikus 1809–1818	Efterträddes av
Svenska adelstitlar
Ny titel	Adlig inom ätten af Pontin^(1) 1817–1858	Efterträddes av David Fredrik Constans af Pontin
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur. Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.