Lysekils socken

Lysekils socken
fd socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradStångenäs härad
Kommun (nuv.)Lysekils kommun
Bildad1725
Upphörd1903
Upphov tillLysekils församling
MotsvararLysekils distrikt
Karta
Lysekils sockens läge i Västra Götalands län.
Lysekils sockens läge i Västra Götalands län.
Lysekils sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°16′18″N 11°26′02″Ö / 58.271666666667°N 11.433944444444°Ö / 58.271666666667; 11.433944444444
Koder, länkar
Sockenkod1575
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Lysekils distrikt
Redigera Wikidata

Lysekils socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, ombildades 1903 till Lysekils stad och området är sedan 1971 en del av Lysekils kommun, från 2016 inom Lysekils distrikt.

År 2016 fanns inom området 7 319 invånare.[1] Tätorten Lysekil med sockenkyrkan Lysekils kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Sockenområdet utgjorde tidigt en lägenhet under Lyse gård i Lyse socken och från 1500-talet fanns det i lägeheten verksamhet med fiske och handel och även egen kyrka och präst. 1686 blev området ett kronofiskläge. Omkring år 1700 bildades Lysekils församling som en kapellförsamling genom en utbrytning ur Lyse församling.[2] Från 1725 fanns separata sockenstämmor för verksamheten inom området[3] , och området utgjorde då de-facto en socken, även om den var en del av Lyse jordebokssocken. 1838 bildades friköpingen Lysekils köping med egen municipalstyrelse.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lysekils församling och för de borgerliga frågorna bildades Lysekils köpingskommun. Enligt kungligt brev 18 maj 1888 utbröts Lysekil som egen jordebokssocken ur Lyse socken.[4] Köpingskommunen ombildades 1 april 1903 till Lysekils stad som 1971 uppgick i Lysekils kommun.[5] Församlingen uppgick 2023 i Lysekils södra församling.[6]

1 januari 2016 inrättades distriktet Lysekil, med samma omfattning som Lysekils församling hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad.[7]

Geografi och natur

Lysekils socken ligger på sydvästligaste delen av Stångenäset och omfattar även några mindre skär i Skagerack. Socknen består till större delen av tätorten Lysekil.[1]

Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Brastads, Bro, Lyse och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.

Fornlämningar

Bland fornlämningar finns stenåldersbosättningar och rösegravar.[8][9][1]

Namnet

Ortnamnet skrevs 1578 Lusekijll. Det innehåller sockennamnet Lyse och kil är en biform till kile som här står för "vik".[1] Namnet skrevs 1317 Lysa och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljus (lysa) och syfta på en fjorden eller en bäck.[10]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Lysekil, Nationalencyklopedin (läst 23 juni 2016)
  2. ^ Harlén: Sverige från A till Ö sid 275
  3. ^ Lysekils kyrkoarkiv, Nationell Arkivdatabas (NAD), Riksarkivet
  4. ^ Bidrag till Sveriges officiella statistik 1890 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sid 51, Statistiska Centralbyrån  PDF
  5. ^ Andersson: Sveriges kommunindelning 1863–1993 sid 58
  6. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  7. ^ Administrativ historik för Lysekil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lysekils socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysekils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Källor

  • Andersson, Per: Sveriges kommunindelning 1863–1993, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X
  • Harlén, Hans & Harlén Eivy: Sverige från A till Ö - geografisk-historisk uppslagsbok, Stockholm 2003 ISBN 91-7345-139-8


Externa länkar