Luossajärvi

Luossajärvi
Luossajávri (smi)
Insjö
Kiruna sett från isen på Luossajärvi.
Kiruna sett från isen på Luossajärvi.
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänNorrbottens län
KommunKiruna kommun
LandskapLappland
SockenJukkasjärvi socken
Koordinater 
  WGS 8467°51′52″N 20°11′15″Ö / 67.86440°N 20.18756°Ö / 67.86440; 20.18756 (Luossajärvi)
  SWEREF 99 TM7536893, 717920
Karta
Karta över sjön Luossajärvi.
Mått
Areal2 km² [1]
Höjd498 m ö.h. [2]
Strandlinje7,66 km [2]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeTorneälvens huvudavrinningsområde (1000)
UtflödeLuossajoki
VattendragsID­ (VDRID)753740-169753
GeoNames604459
Status[1]
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Ja
KällaVISS (SE753539-168542)
Övrigt
SjöID753539-168542
ID vattenförekomstSE753539-168542
Vattenytans ID (VYID)753666-168424
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)753550-168499
NamnUtloppet av Luossajärvi
Areal11,78 km²
Vattenytor2,45 km²
Sjöprocent20,8 %
Ackumulerad areal uppströms11,78 km²
Biflödesordning2
UtflödeLuossajoki
VattendragsID (VDRID)753740-169753
Avstånd till havet390 km
Medelhöjd528 m ö.h.
Område nedströms753478-168543
Källor[3][4][5]

Luossajärvi, nordsamiska Luossajávri, är en insjö som ligger i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area av 2 kvadratkilometer och ligger 498 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Luossajoki.

Luossajärvi ligger invid Luossavaaras väst-sydvästliga sluttningar. Gruvbolaget LKAB har successivt tömt den södra delen av sjön för att möjliggöra brytning av den så kallade sjömalmen, den del av malmkroppen som sträcker sig därunder. De torrlagda områdena består idag mestadels av myrmarker.

Miljöproblem

Kemiska analyser av vattnet i den kvarvarande delen av Luossajärvi visar på påverkan från gruvverksamheten. Sjön har höga halter av sulfat-, nitrit- och nitridjoner. De höga sulfathalterna tyder på omfattande vittringsprocesser av framför allt karbonat- och sulfidmaterial. Även kopparhalten i sjön är hög på grund av läckage från Viscariagruvans dammar.

Fiske

Luossajärvi (Luossajávri) är en fiskevänlig sjö, och varje vinter anordnas pimpeltävlingar ute på isarna. Luossajávri betyder Laxsjö, (Luossa betyder på nordsamiska lax och jávri betyder sjö) vilket kommer av det rika öringbeståndet (öring tillhör laxsläktet), som fanns i sjön. Allt är dock inte som det var förr. Det ursprungliga fiskbeståndet bestod av abborre, laxöring och gädda, men av dessa finns nu bara abborren naturligt kvar. Lekplatserna för det naturliga öringbeståndet har försvunnit men LKAB planterar årligen in öring i vattnen. Även andra fiskarter har planterats in i sjön, bland annat sik, harr, röding, regnbåge och splejk, vilka också räknas in i "laxsläktet". Splejk däremot, en hybridfisk som kommer till vid korsning av en bäckrödingshanne och en kanadarödingshona.

Delavrinningsområde

Luossajärvi ingår i delavrinningsområde (753550-168499) som SMHI kallar för Utloppet av Luossajärvi. Medelhöjden är 528 meter över havet och ytan är 11,78 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Luossajoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 390 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (18 %), öppen mark (27 %) och sankmarker (16 %). Avrinningsområdet har 2,45 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,4 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 2,69 kvadratkilometer eller 20 % av avrinningsområdet.[4]

Galleri

  • Luossajärvi från norr.
    Luossajärvi från norr.
  • På andra sidan sjön syns Kirunavaara.
    På andra sidan sjön syns Kirunavaara.
  • Midnattssol i Luossajärvi under första halvan av 1900-talet.
    Midnattssol i Luossajärvi under första halvan av 1900-talet.
  • Ett sameläger vid Luossajärvi under första halvan av 1900-talet.
    Ett sameläger vid Luossajärvi under första halvan av 1900-talet.

Se även

Källor

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 

Externa länkar