Louis Jordan
Louis Jordan, född 8 juli 1908 i Brinkley, Arkansas, död 4 februari 1975 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk musiker som hade sin största kommersiella framgång hos Decca på 1940-talet, då han med sitt band "Tympany Five" spelade en musikblandning av jazz och blues och placerade 57[2] singlar på R&B-listan mellan 1942 och 1951; 18 stycken nådde #1.[3] Jordan fick smeknamnet "King of the Juke Boxes" då hans #1-R&B-singlar mellan 1943 och 1950 sammantaget tillbringat 113 veckor som #1, mer än 1/4 av tiden.[3] Jordan har kallats "the Father of Rhythm & Blues" och "the Grandfather of Rock ‘n’ Roll"[3] och påstås enligt The Rolling Stone Encyclopedia of Rock & Roll vara "den direkta länken mellan rhythm & blues och rock & roll".[4] Jordan invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 1987.[3] Musiker som blivit influerade av Jordan innefattar bland andra James Brown, Bill Haley, Ray Charles, Little Richard, Roy Brown, Wynonie Harris och Chuck Berry (som lånade gitarr-introt till Johnny B. Goode från Jordans Ain't That Just Like a Woman (1946)).[3] Referenser
Externa länkar
|