Lista över medeltida stenkyrkor i Finland

Det här är en lista över stenkyrkor, som började byggas i Finland under medeltiden. För kyrkobyggandet infaller Finlands medeltid från ca. 1200 till ungefär 1560. Den kan indelas i tidig medeltid ca. 1200–1300, högmedeltid ca. 1300–1400 och sen medeltid ca. 1400–1560.[1] De medeltida stenkyrkorna är i huvudsak gråstenskyrkor. Antalet fullständiga eller påbörjade byggprojekt uppskattas till 104,[2]. Också de kyrkor som inte blev klara eller senare har rivits finns med i listan. Landskapsindelningen görs enligt de historiska landskapen i Finland. Därför beaktas också kyrkorna i de delar av Karelen, som avträddes till Sovjet efter det andra världskriget.

Tidsbestämning av stenkyrkorna

Vanligen måste byggnadstiden uppskattas på ett ungefär, men med nya mätmetoder har några kyrkor kunnat beläggas ganska exakt. Uppgifterna grundar sig främst på arkeologen och medeltidsforskaren Markus Hiekkanens datering.[3] Från mitten av 1990-talet har han hävdat att Finlands stenkyrkor är betydligt yngre än man tidigare trott. Tiden anger de tidigaste byggnadsskedena. Stenkyrkorna kan ha föregåtts av en eller flera träkyrkor. Hiekkanen har sammanställt en ny och heltäckande typologi som grundar sig på tidsbestämning via årsringarna.

Hiekkanens forskning har ifrågasatts av bl.a. Åsa Ringbom som använt den nyare kalkbruksmetoden i projektet Ålands kyrkor. Där några kyrkor daterats betydligt tidigare än Hiekkanen har gjort. De finns upptagna i listan. Analysen av kalkbruk utvecklas ännu och den kan därför inte vara vetenskapligt tillförlitlig.[4][5]

Förklaringar

S = Sakristia L = Långhuset V = Vapenhus T = Torn

B = i huvudsak bevarad i medeltida skick
Db = delvis i medeltida form – ombyggd eller delvis riven
ri = riven så att inga lämningar finns på marknivå
r = ruin
– = byggdes inte av sten på medeltiden
? = osäker uppgift

Stenkyrkorna i de historiska landskapen

Egentliga Finland

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Bjärnå, S:t Lars 1460–1480 S:t Laurentius B B B – [6]
Halikko, S:ta Birgitta, Halikko, Salo 1460–1475 Den heliga Birgitta? Db Db ri – Kyrkan är totalt ombyggd invändigt då den förstorades till korskyrka 1813–15.[7] [8]
Åbo, S:ta Katarina kyrka, 1440–1450-talet Katarina av Alexandria B B B – [9]
Nystad, Kalands kyrka 1430–1450 Jungfru Maria S:t Johannes Döparen, S:t Olof K B B B [10]
Kimito kyrkby, Kimito, S:t Andreas kyrka 1460-talet Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen S:t Andreas B B Db – [11]
SaloKisko sakristia 1510–1530 okänd Db – – – Av den planerade kyrkan förverkligades bara sakristian [12]
Pargas, Korpo, S:t Mikaels kyrka 1430–1440-talet Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [13]
Masko, Lemo kyrka, 1460–1480 S:t Olof B B B – [14]
Letala, Letala kyrka 1460–1483 Den helige ärkeängeln Mikael B B B B [15]
Lundo, Lundo, S:t Petrus kyrka 1470–1480-talet S:t Petrus B B B – [16]
Åbo, Åbo, S:ta Marie kyrka 1440-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Dionysius B B B B [17]
S:t Mårtens, S:t Mårtens, sakristia 1500–1540 S:t Martin ri – – – Ruinerna av stensakristian hittades 1937. [18]
Masko, S:t Johannes Döparen 1490–1510 S:t Johannes Döparen B B B – [19]
Pargas, Nagu kyrka 1430–1450 S:t Olof? B B B – [20]
Nousis, Nousis, S:t Henriks kyrka 1420–1430-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B B – [21]
Nådendal, 1480-talet Den allra Heligaste Frälsaren(?), Jungfru Maria, S:t Johannes Döparen, S:ta Anna S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta K,r B – – [22]
Pargas, Pargas kyrka 1440- eller 1450-talet okänd B B B – [23]
S:t Bertils, S:t Bertils kyrka 1500–1520 S:t Bartolomeus Db B – – [24]
Pikis, Pikis stensakristia 1500–1560 okänd ri – – – Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs senare. Platsen är okänd. [25]
Pöytis, Pöytis sakristia 1500–1560 Den helige ärkeängeln Mikael? ri – – – Stensakristian revs kanske år 1805. Platsen är okänd. [26]
Reso, S:t Mårtens kyrka 1500–1520 S:t Mårten B B B B [27]
Rimito, S:t Jakob 1510-talet S:t Jakob den äldre B B B – [28]
Rusko, S:ta Maria Magdalena 1510–1530 S:ta Maria Magdalena B B – – [29]
Sagu, S:t Clemens 1460–1472 S:t Clemens B B B [30]
Salo, St:a Annas kapell 1500–1520 S:ta Anna ri ri ri Den förfallna kyrkan revs 1830–1832 . Stenarna användes för att bygga Salo-Uskela kyrka år 1832. [31]
Tövsala, Heliga korsets kyrka 1425–1440 Heliga korset B B B – [32]
Vemo, S:ta Margareta 1425–1440 S:ta Margareta B B B B [33]
Virmo, S:t Lars 1425–1440 S:t Laurentius och S:t Erik B B B B [34]
Åbo, Åbo dominikankyrka 1430-talet S:t Olof ? ri ? ? Säkra arkeologiska lämningar av kyrkan har inte hittats. [35]
Åbo, Åbo domkyrka 1400–1410-talet Jungfru Maria S:t Johannes Döparen S:t Henrik B B Db B De äldsta delarna av tegelkyrkan har byggts i gråsten på 1400-talet. Ombyggd många gånger. [36]
Åbo, Korois biskopskyrka 1266–1286 eller 1400-talets slut – 1500-talets början Jungfru Maria – ri – – Av den planerade kyrkan har tre fundament för väggarna hittats. [37]

Karelen

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Fredrikshamn, S:ta Maria kyrka (Veckelax kyrka, Fredrikshamn) 1430–1470 Jungfru Maria? Db Db ri – Kyrka ombyggd i nyklassisisk stil 1821 efter en brand. Bara några få detaljer skvallrar om dess medeltida ursprung. [38]
S:ta Birgitta kyrka, Kaukjärvi ? S:ta Birgitta ri ri ri
Vederlax, Vederlax sakristia 1500–1530 okänd B – – – Av planerna förverkligades bara sakristian p.g.a. ekonomiska orsaker [39]
Viborg, Viborgs dominikankyrka 1480–1490 Jungfru Maria och alla änglar ? r ? – ruin [40]
Viborg, Viborgs franciskankyrka 1495–1520 okänd ? ri ? – Inga spår på marknivå [41]
Viborg, Viborgs stadskyrka 1435–1445 Jungfru Maria och S:t Olof ri r ri – P.g.a. ändringar, rivningar och ombyggnad känns den medeltida formen inte igen [42]

Nyland

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Borgå, Borgå domkyrka 1414–1450 Jungfru Maria? S:t Johannes Döparen/eller S:t Enevald? B B B – [43]
Esbo, Esbo domkyrka 1485–1490 okänd ri Db ri – Kyrkan utvidgades till korskyrka 1821–23.[7] [44]
Vanda, Helsinge kyrka S:t Lars 1450-talet S:t Laurentius ri B B – [45]
Ingå, Ingå kyrka 1430–1520 S:t Nikolaus B B ri – Långhuset byggdes i tre skeden. [46]
Raseborg, Karis kyrka 1465–1470 okänd B B B – [47]
Kyrkslätt, S:t Mikaels kyrka 1400–1490 ärkeängeln Mikael? ri Db ? – Rester av långhuset i tegel finns i kyrkans östligaste delar. [48]
Lojo, S:t Lars 1470–1490 S:t Laurentius B B B – [49]
Pernå, S:t Mikaels kyrka 1410–1442 ärkeängeln Mikael S:t Johannes Döparen S:t Erik B B B – [50]
Pojo, S:ta Marie 1475–1480 Jungfru Maria Db B ri – [51]
Pyttis, S:t Henrik 1462 S:t Henrik B B Db – [52]
Sibbo, S:t Sigfrid 1450–1454 S:t Sigfrid B B B – [53]
Sjundeå, S:t Petrus 1460–1489 S:t Petrus ri B ri [54]
Raseborg, Tenala kyrka 1460–1480 okänd B B Db – [55]
Vichtis, St:a Birgitta kyrkoruin 1500–1520 S:t Bartolomeus? ? r r – – ruin [56]

Satakunda

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Kjulo stensakristia 1500-talets början S:t Henrik? ri – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian. Resterna kan finnas litet norr om den nuvarande träkyrkan som byggdes 1752. [57]
Kumo S:ta Maria kyrkas stensakristia, 1500–1540 eller 1540–1560 Jungfru Maria B – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [58]
Vittis kyrka 1500 Katarina av Alexandria ri Db – – Kyrka förstorades till korskyrka 1793 S:t Johannes Döparen 1860.[7] Bara långhusets östra del har bevarats från medeltiden. [59]
Lembois kyrka, Den Heliga Birgittas kyrka 1502–1505 S:ta Maria Magdalena S:t Johannes Döparen Den heliga Birgitta Db Db ? – Ombyggd till korskyrka 1806 och 1835–1838[7][60] [60]
Loimaa sakristia 1500–1560 okänd ri – – – Av planerna förverkligades bara sakristian. Den revs 1751 när den nya kyrkan byggdes. Platsen har fallit i glömska. [61]
Messuby, S:t Mikael i Messuby (Tammerfors) 1510–1530 Den helige ärkeängeln Mikael B Db Db – <<det medeltida arbetet blev på hälft t.ex. murades inte gavlarna klart. [62]
Nokia gårds kapell 1505–1529 okänd – ri – – Ruin [63]
Raumo Heliga korsets kyrka, Raumo 1515–1520 Heliga korset B B – – [64]
Raumo Den heliga trefaldighetens kyrka, Raumo, ruin 1495–1505 okänd r r – – ruin [65]
Sastamala Sastamala, S:ta Maria kyrka 1497–1505 Jungfru Maria B B – – [66]
Tyrvis, S:t Olof, Tyrvis, (Sastamala) 1506–1516 S:t Olof B B B – Inredningen från 1600-1700 förstördes 1997 i en anlagd brand. Återuppbyggd. [67]
Ulvsby S:t Olofs kyrka 1495–1510 S:t Olof B B B – [68]
Vesilax sakristia 1485–1500 S:t Petrus S:t Johannes Döparen S:t Paulus Db ri – – Av planerna förverkligades sakristian och delvis långhuset, som revs 1839 för att få stenar till kyrkogårdens mur. [69]

Savolax

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Savilax, S:t Mikael (stensakristian), Savilax 1520–1560 Den helige ärkeängeln Mikael Db – – – Av planerna förverkligades sakristian. Den låg i ruiner i slutet av 1800-talet. Den nygotiska formen fick den 1900–1901. [70]

Tavastland

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Ackas, Ackas sakristia c. 1510 okänd B – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [71]
Hattula, Heliga korsets kyrka 1472–1490 Heliga korset B B Db – Kyrkan är tillsammans med Åbo domkyrka de enda medeltida kyrkor av tegel. [72]
Hauho, Hauho, S:t Johannes, Hauho 1500–1520 okänd ri B B – [73]
Hollola, Hollola kyrka 1495–1510 Jungfru Maria B B B – [74]
Hämeenkoski eller på svenska också Koskis, S:t Lars 1510–1560 S:t Laurentius ? r – ? Koskis, nu Hämeenkoskis kyrka ligger i ruiner sedan 1650-talet. [75]
Janakkala, S:t Lars 1510–1520 S:t Laurentius ri Db ri – utvidgad till korskyrka[7] [76]
Kalvola, Kalvola sakristia 1495–1505 S:t Olof B – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [77]
Lammis, Lammis, S:t Katarina 1510-talet Katarina av Alexandria? B B B – [78]
Padasjoki, Padasjoki sakristia 1520–1560 Den heliga Birgitta? ri – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian, som revs1668–1670 för att ge plats för den nya kyrkan. [79]
Pälkäne, Pälkäne, S:t Mikaels kyrka 1495–1505 Jungfru Maria? ärkeängeln Mikael? r r r – [80]
Renko, S:t Jakob 1510–1550 (1560) S:t Jakob den äldre ri ri ri – åttakantig kyrka [81]
Somero sakristia 1490-talets slut Den helige ärkeängeln Mikael? B – – – I brist på medel byggdes bara sakristian [82]
Sysmä, S:t Olov, Sysmä 1510–1520 S:t Olof ri Db ri – Kyrka förstorades till korskyrka 1833–34.[7] [83]
Sääksmäki kyrka (Valkeakoski) 1495–1500 okänd ri Db ri – Av det medeltida återstår bara öst-västliga gaveln och anslutande sidoväggar [84]
Tammela kyrka 1530–1550 Den helige ärkeängeln Mikael ri Db – – [85]
Tuulos kyrka 1510–1540 Den heliga Birgitta? B B – – [86]
Tyrväntö sakristia 1500-talets början okänd Db – – – Av planerna på en stenkyrka förverkligades bara sakristian [87]
Urdiala sakristia 1520–1540 okänd B – – – Intresset avtog när sakristian blivit klar [88]
Vånå kyrka 1495–1510 okänd Db B B – [89]

|-

Åland

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Eckerö, S:t Lars kyrka Eckerön kirkko 1380–1420>[90]
1270–1290[91] 		S:t Laurentius[90]
 ri B B B Det har varit svårt att tidsbestämma kyrkan. I projektet Ålands Kyrkor har åldersbestämningen av kalkbruksfogarna pekat 1200-talets slut.[91] Hiekkanen bedömer att kyrkan är yngre på basen av prover från stockar i bl.a. långhuset.[90] [90]
Finström, S:t Mikaels kyrka Finströmin kyrka 1440–1470 S:t Mikael B B B B Dendrokronologiskt har kyrkan daterats till mitten av 1400-talet. Men enligt projektet Ålands kyrkor är det möjligt att kyrkan byggdes som en lägre byggnad utan valv mycket tidigare.[92] Kyrkan betraktas idag som Finlands bäst bevarade medeltidsbyggnad.[93] [94]
Föglö, Föglö kyrka Föglön kyrka 1500–1520[95]
1300-talets början?[96]		 S:ta Maria Magdalena? ri Db ri B Från medeltiden har tornet och västra delen av långhuset bevarats. Förstorades till korskyrka 1859–60[7] [97]
Geta kyrka, S:t Görans kyrka Geta kyrka 1510–1540 S:t Göran? ? B – – [98]
Hammarland, S:ta Katarina Hammarlands kyrka 1300-talet[99]
1200-talets senare del[100]		 Katarina av Alexandria B B B K Tidsbestämningen av den äldsta delen, långhuset, har försvårats av brist på samtida lämningar.[99] Hiekkanen talar runt om 1300-talet[99], och enligt projektet Ålands Kyrkor är det äldsta kalkbruket från 1200-talets senare del.[100] [99]
Jomala, S:t Olofs kyrka Jomala kyrka 1275–1285 S:t Olof ri Db ri Db Kyrka är enligt Markus Hiekkanen den äldsta murade stenbyggnaden i Finland. I projektet Ålands Kyrkor visar den dendrokronlogiska undersökningen att tornet murats omkring 1280. Tornet är sammanmurat med on långhuset och bedöningen gäller då hela kyrkan.[101]
Kumlinge, S:ta Anna kyrka Kumlinge kyrka 1500–1510[102]
1450–1500[103]		 S:ta Anna ri B B B [102]
Kökar, S:ta Anna kyrka Kökars kyrka 1500–1520[104]
1300- [105]		 S:ta Anna r ri – r Åldersbestämningen för den medeltida och nästan helt rivna kyrkan är bred. 1784 byggdes en ny kyrka i sten på platsen av den gamla. Mot den östra korväggen finns grunden av den gamla kyrkan kvar, inklusive en del av sakristian samt altaret. [104]
Lemböte kapell Lemböte kapelli 1500–1530 S:t Olof – r – – Ruinen restaurerades på 1890-talet och fick tak på 1970-talet. [106]
Lemland, S:ta Birgitta kyrka Lemlands kyrka 1290–1310 Okänd och Den heliga Birgitta(?) B B B B [107]
Saltvik, S:ta Maria kyrka Saltviks kyrka 1350–1370-talet[108]
1280–1300[109]		 Jungfru Maria B B B B Takstolarna i långhuset är enligt de dendrokronologiska undersökningarna från 1370-talet. Analyserna av kalkbruket ger ett tidigare datum. [108]
Sund, Sunds kyrka Sunds kyrka 1200-talets slut – 1310[110]
1250–1275[111]		 S:t Johannes Döparen B B B B Projektet Ålands kyrkor daterar långhuset till 1250-1275. Hiekkinen har kritiserat dateringen för att den baserar sig på analys av kalkbruk på lös inredning.[112] [110]
Vårdö, Vårdö kyrka Vårdön kyrka 1520–1550
1470–1550[113]		 aposteln Mattias ? Db – – [114]

Österbotten

Kyrka Byggd Skyddshelgon S L V T Anmärkningar Källa
Karleby, Karleby kyrka eller Karleby sockenkyrka 1500–1530 Den helige ärkeängeln Mikael? Katarina den heliga? ri Db ri – Kyrkan förstorades till korskyrka 1788–89.[7] [115]
Keminmaa, S:t Mikaels kyrka eller gamla kyrkan 1520–1553 Den helige ärkeängeln Mikael B B – – Finlands nordligaste kyrka i medeltida stil. [116]
Vasa, (Korsholm), S:ta Maria kyrkoruin (Gamla Vasa) 1500–1520 Jungfru Maria ri r ri r [117]
Nedertorneå, Nedertorneå kyrka 1500–1513 S:t Johannes Döparen Db Db ri – De medeltida murarna ingår delvis i den nya kyrkan byggd 1794–1797 [118]
Närpes Närpes kyrka 1550–1555 Heliga Korset, Jungfru Maria och S:t Olof ? Db ? – [119]
Pedersöre, Pedersöre kyrka 1400-talet[120][121]
1510–1520[122]		 S:t Petrus? Db Db ri Db Kyrkan förstorades till korskyrka 1787–95[7]. Taket på den 65 m höga tornspiran förstördes i en brand 1985. [122]
Storkyro, S:t Lars kyrka också känd som Storkyro gamla kyrka 1513–1533 S:t Laurentius? B B B – Tidsbestämningen ganska exakt [123]
Vörå, Vörå sakristias ruiner 1519–1522 S:ta Margareta? S:t Jakob? ri – – – Ruinen av den medeltida sakristian finns nu under träkyrkans norra korsarm [124]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Suomen keskiaikaisista kivikirkoista finskspråkiga Wikipedia. Läst 26 december 2013.

Noter

  1. ^ Hiekkanen s. 8.
  2. ^ Hiekkanen, s. 19.
  3. ^ Markus Hiekkanen: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsinki 2007
  4. ^ Immonen, Visa (maj 2004). ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus” (PDF). Tieteessä tapahtuu. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  5. ^ Immonen, Visa. ”Kivikirkkojen ajoittamisen vaikeus”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060829191236/http://www.tieteessatapahtuu.fi/0504/immonen.pdf. Läst 6 maj 2009. 
  6. ^ Hiekkanen s.132–133
  7. ^ [a b c d e f g h i] Knapas, Marja Terttu. ”Keskiajan kivikirkot kertovat pitkään jatkuneesta asutuksesta”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026143434/http://www.rakennusperinto.fi/rakennusperintomme/artikkelit/fi_FI/keskiajankivikirkot. Läst 19 juli 2009. 
  8. ^ Hiekkanen s.54–55
  9. ^ Hiekkanen s.142–145
  10. ^ Hiekkanen s.58–59
  11. ^ Hiekkanen s.64–65
  12. ^ Hiekkanen s.68–69
  13. ^ Hiekkanen s.70–73
  14. ^ Hiekkanen s.80–82
  15. ^ Hiekkanen s.76–78
  16. ^ Hiekkanen s.84–85
  17. ^ Hiekkanen s.88–91
  18. ^ Hiekkanen s.94–95
  19. ^ Hiekkanen s.98–99
  20. ^ Hiekkanen s.116–117
  21. ^ Hiekkanen s.120–121
  22. ^ Hiekkanen s.106–108
  23. ^ Hiekkanen s.126–129
  24. ^ Hiekkanen s.136–138
  25. ^ Hiekkanen s.140–141
  26. ^ Hiekkanen s.148–149
  27. ^ Hiekkanen s.152–153
  28. ^ Hiekkanen s.160–161
  29. ^ Hiekkanen s.156–157
  30. ^ Hiekkanen s.170–171
  31. ^ Hiekkanen s.166–168
  32. ^ Hiekkanen s.176–177
  33. ^ Hiekkanen s.212–215
  34. ^ Hiekkanen s.102–103
  35. ^ Hiekkanen s.180–183
  36. ^ Hiekkanen s.188–193
  37. ^ Hiekkanen s.184–186
  38. ^ Hiekkanen s. 540–541
  39. ^ Hiekkanen s. 552–553
  40. ^ Hiekkanen s. 544–545
  41. ^ Hiekkanen s. 546–547
  42. ^ Hiekkanen s. 548–549
  43. ^ Hiekkanen s. 458–459
  44. ^ Hiekkanen s. 428–429
  45. ^ Hiekkanen s. 484–485
  46. ^ Hiekkanen s. 432–433
  47. ^ Hiekkanen s. 436–437
  48. ^ Hiekkanen s. 440–443
  49. ^ Hiekkanen s. 444–445
  50. ^ Hiekkanen s. 450–451
  51. ^ Hiekkanen s. 454–455
  52. ^ Hiekkanen s. 464–465
  53. ^ Hiekkanen s. 470–473
  54. ^ Hiekkanen s. 476–477
  55. ^ Hiekkanen s. 480–481
  56. ^ Hiekkanen s. 488–489
  57. ^ Hiekkanen s. 228–230
  58. ^ Hiekkanen s. 224–225
  59. ^ Hiekkanen s. 220–221
  60. ^ [a b] Hiekkanen s. 232–235
  61. ^ Hiekkanen s. 236–237
  62. ^ Hiekkanen s. 238–239
  63. ^ Hiekkanen s. 242–244
  64. ^ Hiekkanen s. 246–249
  65. ^ Hiekkanen s. 252–255
  66. ^ Hiekkanen s. 256–258
  67. ^ Hiekkanen s. 260–263
  68. ^ Hiekkanen s. 266–269
  69. ^ Hiekkanen s. 270–271
  70. ^ Hiekkanen s. 534–535
  71. ^ Hiekkanen s. 278–279
  72. ^ Hiekkanen s. 285
  73. ^ Hiekkanen s. 293
  74. ^ Hiekkanen s. 296–297
  75. ^ Hiekkanen s. 302–303
  76. ^ Hiekkanen s. 304–305
  77. ^ Hiekkanen s. 308–309
  78. ^ Hiekkanen s. 312–313
  79. ^ Hiekkanen s. 316–317
  80. ^ Hiekkanen s. 318–319
  81. ^ Hiekkanen s. 322–323
  82. ^ Hiekkanen s. 326–327
  83. ^ Hiekkanen s. 330–332
  84. ^ Hiekkanen s. 334–339
  85. ^ Hiekkanen s. 340–341
  86. ^ Hiekkanen s. 344–347
  87. ^ Hiekkanen s. 348–349
  88. ^ Hiekkanen s. 350–351
  89. ^ Hiekkanen s. 354–356
  90. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 363–364
  91. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)). https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/E2D512C5CC6316CCB9A89B1938C115CF/S0033822200041898a.pdf/mortar-dating-using-ams-14c-and-sequential-dissolution-examples-from-medieval-non-hydraulic-lime-mortars-from-the-aland-islands-sw-finland.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The mortar from the nave of the church of Eckerö has been dated by Ringbom and Remmer (1995; in 2 CO2 fractions only) and re-dated by Ringbom et al. (2006). The first fractions of 8 samples yielded the average age 718 ± 25 BP, corresponding to AD 1270–1290 (68.2% confidence level)."” 
  92. ^ Ringbom, Åsa. ”Finström” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162508/http://www.kyrkor.aland.fi/finstrom.htm. Läst 7 maj 2009. ”Enligt dendrokronologisk analys på de bevarade takstolarna skulle stenkyrkan emellertid härstamma från senmedeltiden, alla byggnadsenheter skulle ha uppförts relativt tätt inpå varandra inom loppet av tre decennier. Analysen ger följande utslag: Sakristian 1440-tal, långhuset ca 1450, vapenhuset 1450-talet och tornet 1467. Ändå finns det många tecken som tyder på att stenkyrkan, måhända ovälvd och med en lägre sakristia, uppförts betydligt tidigare. Inne i stensakristian, som nedtill byggts i förband med långhusets nordvägg, påträffades en stor myntskatt som bör ha nedlagts någon gång på 1280-talet. Inne i kyrkan påträffades också enstaka mynt från 1200-talet, medan det stora flertalet hänförde sig till 1300-talet och 1400-talet. Bland korväggens väggmålningar kan man tydligt urskilja många olika skeden, och många olika mästare.” 
  93. ^ ”Finströms kyrka | Kyrkor.ax”. www.kyrkor.ax. https://www.kyrkor.ax/kyrkor/finstroms-kyrka/. Läst 3 december 2021. 
  94. ^ Hiekkanen s. 367–369
  95. ^ Hiekkanen s. 373/
  96. ^ Ringbom, Åsa. ”Föglö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162445/http://www.kyrkor.aland.fi/foglo.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Tillsvidare är kronologin för denna första stenkyrka inte nöjaktigt fastställd, långhuset är dock äldst, möjligen från början av 1300-talet, med senare tillfogade byggnadsenheter som sakristia, vapenhus och västtorn."” 
  97. ^ Hiekkanen s. 373
  98. ^ Hiekkanen s. 377
  99. ^ [a b c d] Hiekkanen s. 380
  100. ^ [a b] Lindroos et al.. ”Mortar Dating using AMS 14C and sequential dissolution: Examples from medieval, non-hydraulic lime mortars from the Åland Islands, SW Finland” (på (engelska)) (PDF). https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/E2D512C5CC6316CCB9A89B1938C115CF/S0033822200041898a.pdf/mortar-dating-using-ams-14c-and-sequential-dissolution-examples-from-medieval-non-hydraulic-lime-mortars-from-the-aland-islands-sw-finland.pdf. Läst 5 maj 2009. ”"The profiles suggest that there are mortars from the second half of the 13th century in the nave, and the nave seems to be a few decades older than the tower."” 
  101. ^ Hiekkanen s. 389
  102. ^ [a b] Hiekkanen s. 393
  103. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"I allmänhet har kyrkan daterats till andra hälften av 1400-talet."” 
  104. ^ [a b] Hiekkanen s. 399
  105. ^ Ringbom, Åsa. ”Kökar” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232733/http://www.kyrkor.aland.fi/kokar.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Utgrävningarna antyder också att den första stenkyrkan på platsen troligen uppfördes under senare delen av 1300-talet, möjligen ännu tidigare."” 
  106. ^ Hiekkanen s. 406–407
  107. ^ Hiekkanen s. 401–402
  108. ^ [a b] Hiekkanen s. 411
  109. ^ Ringbom, Åsa. ”Saltvik” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 11 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070711162416/http://www.kyrkor.aland.fi/saltvik.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Kyrkans bevarade träkonstruktioner har analyserats dendrokronologiskt, och murbruket har daterats via 14C AMS analys. Enligt det aktuella forskningsläget är alltså kyrkans byggnadsutveckling följande: Ca 1280-1300 uppfördes det nuvarande långhuset och sakristian."” 
  110. ^ [a b] Hiekkanen s. 416
  111. ^ Ringbom, Åsa. ”Sund” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232818/http://www.kyrkor.aland.fi/sund.htm. Läst 8 maj 2009. ”"Den första stenkyrkan i Sund, d.v.s. långhuset, uppfördes under perioden 1250-1275. Åldern har bestämts med hjälp av 14C AMS-analys av murbruk och dendrokronologisk analys av kalvariegruppen (krucifixet med tillhörande skulptur föreställande sörjande Maria och en numera försvunnen sörjande Johannes)."” 
  112. ^ Hiekkanen s. 597
  113. ^ Ringbom, Åsa. ”Vårdö” (på (svenska)). Ålands kyrkor. Arkiverad från originalet den 23 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070623232812/http://www.kyrkor.aland.fi/vardoe.htm. Läst 7 maj 2009. ”"Att Vårdö kapellförsamling erhöll sin stenkyrka på 1470-talet visas bl.a. av dendrokronologisk analys av det norra remstycket."” 
  114. ^ Hiekkanen s. 420
  115. ^ Hiekkanen s. 504–506
  116. ^ Hiekkanen s. 508–510
  117. ^ Hiekkanen s. 512–515
  118. ^ Hiekkanen s. 494–495
  119. ^ Hiekkanen s. 516–517
  120. ^ ”Församlingarma o Pedersöre prosteri - Kyrkan”. Pedersörenejdens kyrkl. samfällighet. Arkiverad från originalet den 28 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160528202202/http://www.pedersoreprosteri.fi/web/index.php?option=com_content. Läst 26 december 2013. 
  121. ^ ”Pedersöre”. Uppslagsverket Finland. Arkiverad från originalet den 28 december 2013. https://web.archive.org/web/20131228165619/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/Pedersoere. Läst 26 december 2013. 
  122. ^ [a b] Hiekkanen s. 520–522
  123. ^ Hiekkanen s. 498–501
  124. ^ Hiekkanen s. 526–527

Tryckta källor

  • Hiekkanen, Markus: Suomen keskiajan kivikirkot, ISBN 978-951-746-861-9, Suomalaisen kirjallisuuden Säätiö, Helsingfors 2007

Webbkällor

Externa länkar