Kommunen Lindow indelas i Lindows stad samt ortsdelarna Banzendorf (2001), Hindenberg (2003), Keller (2001), Klosterheide (2001) och Schönberg (Mark) (2003). Ortsdelarna är alla tidoigare kommuner som uppgick i Lindow (Mark) 2001 och 2003.[5][6]
Befolkning
Lindow (Mark): Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser[7]
Greven av Arnstein lät år 1230 grunda ett nunnekloster, tillhörande Cistercienserorden, på platsen. Det grevliga vapnet återfinns idag som en del av ortens stadsvapen. När grevskapet och därmed även klostret återgick till Mark Brandenburg 1524 var klostret ett av de rikaste i Brandenburg. Klostret omvandlades vid reformationen 1542 till en evangelisk stiftelse.
Merparten av klosterbyggnaderna förstördes av kejserliga trupper 1638 under trettioåriga kriget. Brandenburgskildraren Theodor Fontane använde klosterruinerna som förebild för klostret "Wutz" i sin roman Der Stechlin (1897). Klosterruinerna används idag för kulturevenemang.
Mellan 1937 och 1944 bedrev SS hemmet Kurmark i orten, som en del av Lebensborn-programmet för rasbiologisk avel.
Staden låg i den sovjetiska ockupationssektorn och DDR från krigsslutet 1945 fram till 1990. Vid en flygkrasch 1952 dödades flera ortsinnevånare och sovjetiska militärflygare.
Den tidigare DDR-ledaren Erich Honecker bodde under en kortare tid i samband med den fredliga revolutionen 1989 utanför Lindow, till dess att folkprotester tvingade honom att fly.
Sedan 1998 är Lindow statligt erkänd kurort. Genom kommunsammanslagningar med Banzendorf, Keller och Klosterheide (2001) och Hindenberg samt Schönberg (Mark) (2003) fick staden sina nuvarande gränser.
^Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]