Leonard Nordenfelt

Leonard Nordenfelt
Född29 juli 1827[1][2][3]
Surteby församling[2][3]
Död20 augusti 1900[1][2][4] (73 år)
Stocksund[2][4]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär[6], politiker[1][6][7]
Befattning
Kommunalpolitiker
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1856–1866)[8][2]
Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1868–1885)[8][2][7]
Politiskt parti
Inget[2]
BarnGerda Nordenfeldt (f. 1860)
Hugo Nordenfelt (f. 1865)[2]
FöräldrarEnar Nordenfelt[1][2]
SläktingarCarl Nordenfelt (syskon)[2]
Thorsten Nordenfelt (syskon)
Åke Nordenfelt (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Leonard Magnus Nordenfelt (i riksdagen kallad Nordenfelt i Stockholm), född 29 juli 1827 i Surteby församling, Älvsborgs län,[9] död 20 augusti 1900 i Stocksund (folkbokförd i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad),[10] var en svensk militär och ämbetsman. Han var son till Enar Nordenfelt, svärson till William Gibson och far till Hugo Nordenfelt.

Nordenfelt tjänade 1845–1852 som underlöjtnant och löjtnant vid Älvsborgs regemente och 1852–1862 som löjtnant och kapten vid Väg- och vattenbyggnadskåren, deltog i sjösänkningsföretag samt i kanal- och järnvägsbyggande. Han valdes till statsrevisor 1867–1868 och representerade 1868–1885 Göteborgs och Bohus län i riksdagens första kammare. I riksdagen skrev han 17 egna motioner särskilt om anläggning av järnvägar och om tillbyggnad av RD:s hus på Riddarholmen[11]. Andra motioner gällde avskaffande av bergverkstionde[12] och stärkande av gifta kvinnors äganderätt.

Åren 1881–1894 var han lantmäteridirektör. Nordenfelt var ledamot av Lantbruksakademien från 1883. Han vilar i en familjegrav på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d] Leonard M Nordenfelt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8222, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 129, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfTkw, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Björnlunda kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10120/A I/15 (1856-1860), bildid: C0005957_00163, sida 156, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/17 (1898-1900), bildid: 00012487_00269, sida 269, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nordenfelt, Leonard Magnus, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 april 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 129, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfTkw, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 73, läs onlineläs online, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Leonard M Nordenfelt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8222.[källa från Wikidata]
  9. ^ Björnlunda församlings husförhörslängd 1856–1860, s. 156
  10. ^ Hedvig Eleonora församlings död- och begravningsbok 1898–1900, s. 269
  11. ^ Riksdagsdokument CF2C6 / txt filformat - Motion 1882:6 Första kammaren , 26 Januari 1882 - Af Herr Nordenfelt: Angående anslag för tillbyggnad och förändring af det nuvarande riksdagshuset.
  12. ^ Riksdagsdokument C92C18 / txt filformat - Motion 1876:18 Första kammaren , Januari 1876 - Af Herr Nordenfeit, Leonard Magnus: Angående bergverkstiondens upphäfvande

Vidare läsning

Auktoritetsdata
• SBL: 8222