sv Lennartsfors

	Lennartsfors
	småort
	Lennartsfors, fotograferad från söder.
Land	Sverige
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Kommun	Årjängs kommun
Distrikt	Trankils distrikt
Koordinater	59°19′7″N 11°54′27″Ö / 59.31861°N 11.90750°Ö
Area	1,35 km² (2023)
Folkmängd	106 (2023)
Befolkningstäthet	79 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T5728 (1965–2000)
Småortskod	S9717
Beb.områdeskod	1765TB101 (1965–2005); 1765SB101 (2005–)
	Ortens läge i Värmlands län Ortens läge i Värmlands län
	Wikimedia Commons: Lennartsfors
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Lennartsfors är en småort i Trankils distrikt i Årjängs kommun. Här fanns förr ett järnbruk vid den sluss som förenar sjön Foxen med Lelång.

Historia

Lennartsfors är liksom Charlottenberg och Töcksfors en gammal bruksort som numera lever på mindre industrier, bland annat Lennartsfors AB som tillverkar JärnHästen, Hjulhästen samt flakmopeder (under varumärket Norsjö moped).^[5] Det byggdes en vattenkvarn i Lennartsfors redan på 1500-talet och från 1600-talet fanns här en vattendrivet sågverk. I januari 1821 inkom en ansökan till den dåvarande kungen Karl XIV Johan om att få anlägga ett järnbruk på orten, vilket beviljades 1823.^[6] Uppförandet av bruket skulle dock dröja nästan tjugo år, tills Lennart Uggla och Gustaf Ekman byggde ett järnbruk vid Ränkeforsen med start 1840, då en stångjärnssmedja stod klar. 1841 hade också en masugn och en mekanisk verkstad tillkommit.^[6] Järnbruket dock lades ner 1877. På 1880-talet byggdes istället en trämassefabrik på platsen vilken var i drift till 1940. Därefter har viss mekanisk industri med anknytning till Facitkoncernen funnits på orten. De flesta byggnader står kvar men är ur bruk. Slussarna i Lennartsfors utgör en del av Dalslands kanal och byggdes 1865. I och med dessa slussar utgör Lennartsfors en viktig knutpunkt mellan flera olika vattenleder.^[7]

Namnet Lennartsfors kommer efter Lennart Uggla och har varit ortens namn sedan 1839. Tidigare kallades orten för Ränkeforsen efter den fors runt vilken orten ligger.^[8] Ursprunget till detta namn är inte helt klarlagt, även om det föreslagits syfta på ett vattendrag.^[6]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lennartsfors 1965–2015^[9]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1965	255
1970	255
1975	264
1980	222
1990	242	115
1995	222	117
2000	200	117
2005	169	119^#
2010	149	119^#
2015	127	132^#
Anm.: Ny tätort 1965. Upphörde som tätort 2005. ^# Som småort.

Idrott

Orten har en idrottsförening, vars innebandylag spelar i division 4 västra säsongen 2019/2020.^[10]

Kända personer från Lennartsfors

Thomas Wassberg, skidåkare
Elof Ericsson, industrikoncernen Facits förste vd

Referenser

Noter

^ [a b] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 7 januari 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ von Schultz, Gösta (1982). Värmland. Almqvist & Wiksell Förlag AB. sid. 189. ISBN 91-20-06775-5. Läst 12 april 2012
^ [a b c] Gösta Haglind. I sydväst. Läst 5 april 2021
^ Marcus Haraldsson. Paddla i Dalsland. Calazo Förlag AB. sid. 115. ISBN 978-91-86773-93-9. Läst 24 december 2013
^ http://www.bxn.se/hantitrankil.htm^{[död länk]}
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
^ ”Tabell och resultat - Herrar Div.4 Västra”. Värmlands Innebandyförbund. https://www.innebandy.se/statistik/sasong/37/serie/11617/serietabell. Läst 15 oktober 2019.

Webbkällor

Lennartsfors i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar

[c38078468317c2040d62521a1b89f5fdf36d931f-1] [a b] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b67f60e91c1e0b6fe78436b665e747916ba5cb64-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 7 januari 2014.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-3] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] von Schultz, Gösta (1982). Värmland. Almqvist & Wiksell Förlag AB. sid. 189. ISBN 91-20-06775-5. Läst 12 april 2012

[GH-6] [a b c] Gösta Haglind. I sydväst. Läst 5 april 2021

[7] Marcus Haraldsson. Paddla i Dalsland. Calazo Förlag AB. sid. 115. ISBN 978-91-86773-93-9. Läst 24 december 2013

[8] ttp://www.bxn.se/hantitrankil.htm^{[död länk]}

[9] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.

[10] ”Tabell och resultat - Herrar Div.4 Västra”. Värmlands Innebandyförbund. https://www.innebandy.se/statistik/sasong/37/serie/11617/serietabell. Läst 15 oktober 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]