LantmäterimyndighetEn lantmäterimyndighet beslutar om förändringar av fastigheter och förändringar i fastighetsregistret genom lantmäteriförrättningar. De beslutar även om bildande eller förändringar av servitut, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, ledningsrätter med mera. Lantmäterimyndigheter kan också genomföra äganderättsutredningar och legalisering av sämjedelningar. Lagstiftning i SverigeDen statliga lantmäterimyndighetenDen statliga lantmäterimyndigheten är Lantmäteriet.[1] Kommunala lantmäterimyndigheterFrån 1972 kunde det finnas kommunala fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter. Sedan 1 januari 1996 kan kommuner genom Lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet ansöka skriftligt till Lantmäteriet och av regeringen få tillstånd att upprätta en kommunal lantmäterimyndighet. Lantmäteriet är även den myndighet som utövar tillsynen över de kommunala lantmäterimyndigheterna.[2] Det finns nu 40 kommunala lantmäterimyndigheter.[3] En kommunal lantmäterimyndighet har den egna kommunen som arbetsområde, har åtminstone två tjänstemän som i huvudsak ägnar sig åt lantmäteriförrättningar, och samarbetar nära med Lantmäteriet.[4] De ärenden som en kommunal lantmäterimyndighet hanterar består av[5]
Vissa ärenden skall dock på grund av storlek med mera överlåtas till Lantmäteriet. Sådana ärenden är[5]
Lantmäterimyndigheten i enskilda ärendenI lantmäteriförrättningar, enskilda förrättningsärenden, består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare och, i de fall han anser att det behövs eller när fastighetsägarna kräver det dessutom av två gode män. De gode männen får dock inte delta i det tekniska arbetet, det vill säga geodetisk mätning, framställning av kartor och liknande.[7] De gode männen, som man inte skall förväxla med begreppet god man, utses av kommunfullmäktige för fyra år, och är i princip i samma ställning som nämndemän i en tingsrätt.[8] På liknande sätt är förrättningslantmätaren i princip i samma ställning som en domare.[9] Fotnoter
Externa länkar
|