Lantmäterimyndighet

En lantmäterimyndighet beslutar om förändringar av fastigheter och förändringar i fastighetsregistret genom lantmäteriförrättningar. De beslutar även om bildande eller förändringar av servitut, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar, ledningsrätter med mera. Lantmäterimyndigheter kan också genomföra äganderättsutredningar och legalisering av sämjedelningar.

Lagstiftning i Sverige

Den statliga lantmäterimyndigheten

Huvudartikel: Lantmäteriet

Den statliga lantmäterimyndigheten är Lantmäteriet.[1]

Kommunala lantmäterimyndigheter

Från 1972 kunde det finnas kommunala fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndigheter. Sedan 1 januari 1996 kan kommuner genom Lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet ansöka skriftligt till Lantmäteriet och av regeringen få tillstånd att upprätta en kommunal lantmäterimyndighet. Lantmäteriet är även den myndighet som utövar tillsynen över de kommunala lantmäterimyndigheterna.[2] Det finns nu 40 kommunala lantmäterimyndigheter.[3]

En kommunal lantmäterimyndighet har den egna kommunen som arbetsområde, har åtminstone två tjänstemän som i huvudsak ägnar sig åt lantmäteriförrättningar, och samarbetar nära med Lantmäteriet.[4]

De ärenden som en kommunal lantmäterimyndighet hanterar består av[5]

Vissa ärenden skall dock på grund av storlek med mera överlåtas till Lantmäteriet. Sådana ärenden är[5]

  • ärenden då kommunen är inblandad och någon av de andra inblandade begär att Lantmäteriet skall ta över,[6]
  • ärenden som sträcker sig över kommungränsen,
  • stora jord- och skogsbruksärenden som inte omfattar ny bebyggelse, och
  • andra särskilda ärenden som av kompetens- eller resursskäl inte bör handläggas hos myndigheten.

Lantmäterimyndigheten i enskilda ärenden

I lantmäteriförrättningar, enskilda förrättningsärenden, består lantmäterimyndigheten av en förrättningslantmätare och, i de fall han anser att det behövs eller när fastighetsägarna kräver det dessutom av två gode män. De gode männen får dock inte delta i det tekniska arbetet, det vill säga geodetisk mätning, framställning av kartor och liknande.[7]

De gode männen, som man inte skall förväxla med begreppet god man, utses av kommunfullmäktige för fyra år, och är i princip i samma ställning som nämndemän i en tingsrätt.[8] På liknande sätt är förrättningslantmätaren i princip i samma ställning som en domare.[9]

Fotnoter

  1. ^ Förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet
  2. ^ 6 § Lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet.
  3. ^ ”Kommunala lantmäterimyndigheter”. Lantmäteriet. https://www.lantmateriet.se/sv/Om-Lantmateriet/Samverkan-med-andra/kommunala-lantmaterimyndigheter/. Läst 13 juni 2023. 
  4. ^ 2 § Lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet.
  5. ^ [a b] 5 § Lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet.
  6. ^ 4 kap. 7a § Fastighetsbildningslagen (1970:988)
  7. ^ 4 kap. 1 § Fastighetsbildningslagen (1970:988)
  8. ^ 4 kap. 2-4 §§ Fastighetsbildningslagen (1970:988)
  9. ^ 4 kap. 5-6 §§ Fastighetsbildningslagen (1970:988)

Externa länkar

  • Lantmäteriet, svensk myndighet för fastighetsbildning och geografisk information.