Kväveoxider

Kväveoxider är föreningar av syre och kväve eller en blandning av sådana föreningar:

• Kväveoxid, även kallad kvävemonoxid, (NO), kväve(II)oxid
• Kvävedioxid (NO₂), kväve(IV)oxid
• Dikväveoxid, lustgas, (N₂O), kväve(-I,III)oxid
• Nitrosylazid (N₄O), kväve(-I,0,I,II)oxid
• Nitratradikal (NO₃), kväve(VI)oxid
• Dikvävetrioxid (N₂O₃), kväve(II,IV)oxid
• Dikvävetetroxid (N₂O₄), kväve(IV)oxid
• Dikvävepentoxid (N₂O₅), kväve(V)oxid
• Trinitramid (N(NO₂)₃), kväve(III,V)oxid

Inom atmosfärkemi, luftföroreningar och besläktade områden avser kväveoxider NO_x (NO och NO₂).[1][2]

Bara de tre förstnämnda kan isoleras vid rumstemperatur. N₂O₃, N₂O₄ och N₂O₅ sönderfaller snabbt vid rumstemperatur. NO₃, N₄O, och N(NO₂)₃ är mycket reaktiva.

N₂O är stabil och tämligen icke-reaktiv i rumstemperatur, medan NO och NO₂ är rätt reaktiva men rätt stabila när de isolerats.

Illustrationer

• 
  Kväveoxid, NO
• 
  Kvävedioxid, NO₂
• 
  Dikväveoxid, N₂O
• 
  Dikvävetrioxid, N₂O₃
• 
  Dikvävetetroxid, N₂O₄
• 
  Dikvävepentoxid, N₂O₅

NO_x

NO_x är ett samlingsnamn för de oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer, särskilt i förbränningsmotorer. Främst uppstår kvävemonoxid (NO), som oxideras i luft till kvävedioxid (NO₂). Kvävedioxid reagerar sedan med vattenmolekyler (H₂O) i luften och bildar salpetersyra (HNO₃). NO och NO₂ kallas också nitrösa gaser.

Kväveoxiders inverkan på ozonskiktet

Det bildas naturligt kväveoxider på jordytan genom mikrobiologiska processer och uppe i Jordens atmosfär genom kosmisk strålning som till exempel röntgenstrålning. Men också flygplan, konstgödning och kärnvapenexplosioner skapar kväveoxider som verkar skadande på ozonlagret. Samtidigt bidrar kväveoxider till att ozon bildas.[3]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nitrogen oxide, 26 augusti 2012.

1. United States Clean Air Act, 42 U.S.C. § 7602
2. Seinfeld, John H.; Pandis, Spyros N. (1997), Atmospheric Chemistry and Physics: From Air Pollution to Climate Change, Wiley-Interscience, ISBN 0-471-17816-0 
3. Titel: Naturen i fokus / sid:63 / Förlag: Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm 1984, / Huvudredaktör: Professor Kai Curry-Lindahl / ISBN 91-20-04974-9

Se även

• Lustgas
• Dikvävetetroxid (ibland oegentligt kallat "kvävetetroxid")