Kungsmakrill
Kungsmakrill (Scomberomorus cavalla)[3] är en fiskart som först beskrevs av Georges Cuvier 1829. Kungsmakrill ingår i släktet Scomberomorus och familjen makrillfiskar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] BeskrivningKungsmakrillen är en långsträckt fisk med grå rygg samt silverfärgade sidor och buk.[4] De två ryggfenorna (av vilka den främre, tillsammans med bröstfenorna, normalt är infällda i fåror i kroppen[5]) har 12 till 18 taggstrålar och 15 till 18 mjukstrålar. Ungfiskarna har gulbruna fläckar i 5 till 6 rader på sidorna.[6] Arten kan som mest bli 184 cm lång och väga 45 kg,[6] men vanligen är den mellan 50 och 90 cm lång[5]. Som mest kan arten bli 14 år gammal.[6] UtbredningUtbredningsområdet omfattar västra Atlantkusten från Massachusetts i USA över Västindien, Mexikanska golfen och Venezuela till delstaten Santa Catarina i Brasilien.[1] EkologiArten påträffas ofta ensam eller i mindre grupper nära rev i det öppna havet, men kan också företa långa vandringar i stora stim. Födan består till största delen av fisk, speciellt sillfiskar, men räkor och bläckfiskar kan också tas. Honor kan bli 32 år gamla, och hanar 26 år.[1] FortplantningTidpunkten för lek varierar med den geografiska lokalisationen: I den norra delen av utbredningsområdet äger den rum i maj till november, i Mexikanska golfen parar den sig under maj till september, i Västindien året om med en topp i april till augusti, och längst i söder från oktober till mars. Larverna vistas nära ytan i varma vatten med en temperatur mellan 26 och 31 °C och en salthalt på 27 till 35 promille.[1] Ekonomisk betydelseKungsmakrillen är föremål för ett betydande kommersiellt fiske,[1] trots att den har uppvisat höga kvicksilverhalter[5]. Även sportfiske förekommer.[5] Den misstänks även kunna orsaka ciguatera (en typ av matförgiftning).[1] IUCN klassificerar arten som livskraftig ("LC"), och populationen är stabil, men de konstaterar samtidigt att den är nära överfiske i vissa områden.[1] Källor
Externa länkar
|