Kristian Gerner

Kristian Gerner
Kristian Gerner, 1962.
Född	25 maj 1942 (82 år) Piteå stadsförsamling, Sverige
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Historiker
Arbetsgivare	Lunds universitet Uppsala universitet
Maka	Kerstin Nyström (sedan 1975)
Redigera Wikidata

Jan Christian (Kristian) Gerner, född 25 maj 1942 i Piteå stadsförsamling i Norrbottens län,[1] är en svensk historiker specialiserad på Öst- och Centraleuropa.[2]

Gerner studerade vid Lunds universitet och avlade filosofie doktor-examen i historia där 1984. Han blev docent vid Lunds universitet 1984 och universitetslektor där 1985. Han var professor i östeuropeisk historia och kultur vid Uppsala universitet 1994–2002 och var 2002–2009 professor i historia vid Lunds universitet.[3]

Kristian Gerner gifte sig 1975 med Kerstin Nyström (född 1944).[4]

Utmärkelser, ledamotskap och priser

• Ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet (LÖS, 2004)[5]
• Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (LKrVA, 1993)[6]
• Ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (LVSL, 1986)[7]
• Ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten (1991)[8]

Bibliografi

• Framtidsinriktad samhällsforskning i Sovjetunionen. Medförfattare: Ingmar Oldberg. Meddelanden från Historiska institutionen i Lund, 1, 1972
• Konflikten i Teschen 1918–1920. Meddelanden från Historiska institutionen i Lund, 5, 1974
• ”För Clio. Metodologiska ansatser i historievetenskapen.”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 41 (1): sid. 121–137. 1975. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/876/662. Läst 1 januari 2012. 
• Planhushållning och miljöproblem. Sovjetisk debatt om natur och samhälle 1960–1976. Stockholm: Liber 1978. Medförfattare: Lars Lundgren
• Arvet från det förflutna. Sovjet på tröskeln till 80-talet. Stockholm: Liber 1978
• ”En annan sida av medeltiden: den sovjetiska”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 45 (1): sid. 5–42. 1979. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1390/1177. Läst 1 januari 2012. 
• ”The Swedish Defence Doctrine in the Postwar Era. Changes and Implications.”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 52 (2): sid. 307–325. 1986. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/934/719. Läst 1 januari 2012. 
• Ideology and Rationality in the Soviet Model. A Legacy for Gorbachev. London: Routledge 1989. Medförfattare: Stefan Hedlund
• Svårt att vara ryss. På väg mot postsovjetismen. Lund: Signum 1989
• ”"Volk und Reich" Den tyska frågan under mellankrigstiden”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 56 (1): sid. 89–107. 1990. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/995/780. Läst 1 januari 2012. 
• Centraleuropas återkomst. Stockholm: Norstedts 1991, 1992
• The Baltic States and the End of the Soviet Union. London: Routledge 1993. Medförfattare: Stefan Hedlund
• Hjärnridån. Det europeiska projektet och det gåtfulla Ryssland. Stockholm: Fischer 1995. Medförfattare: Stefan Hedlund och Niclas Sundström
• Nordens medelhav. Östersjön som historia, myt och projekt. Stockholm: Natur och Kultur 2002. Medförfattare: Anders Hammarlund och Klas-Göran Karlsson
• Centraleuropas historia. Stockholm: Natur och Kultur 1997, 2004
• Ryssland: en europeisk civilisationshistoria, Lund, Historiska media, 2011
• ”Fredrik Böök i offentligheten - en introduktion.”. Scandia. Tidskrift för historisk forskning 70 (1): sid. 17–20. 2004. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1314/1100. Läst 1 januari 2012. 
• Vad hade hänt om... : åtta kontrafaktiska historier Gerner, Kristian (redaktör/utgivare) ISBN 9789175457246 Lund : Historiska Media, [2015]
• Rysslands historia (2017) ISBN 9789177893653
• Mellan Solidaritet och Coca Cola : rapporter i Svenska Dagbladet om det postmoderna Europa ) ISBN 9789188717061 P Engelsbergs akademi : 2019

Referenser

1. Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
2. Han ser jobbet som en livsstil Upsala Nya Tidning 25 maj 2012. Läst 21 april 2017.
3. Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 116. ISBN 978-91-980878-8-8 .
4. Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2011).
5. Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 244. ISBN 978-91-87184-83-3 .
6. Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 207. ISBN 91-630-4181-2 .
7. https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
8. ”Utländska ledamöter – Ulkomaiset jäsenet – Foreign members”. Finska Vetenskaps-Societeten. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212091111/http://www.scientiarum.fi/pdf/ledam%C3%B6ter/Utl%C3%A4ndska%20ledam%C3%B6ter_2017-01-02.pdf. Läst 20 april 2017.