sv Kopjepipl%C3%A4rka

	Kopjepiplärka; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Anthus
Art	Kopjepiplärka; A. crenatus
Vetenskapligt namn
	§ Anthus crenatus
Auktor	Finsch & Hartlaub, 1870

Kopjepiplärka^[2] (Anthus crenatus) är en fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i klippiga sluttningar i Sydafrika och Swaziland. Arten är fåtalig och minskar i antal. IUCN kategoriserar den som nära hotad.

Utseende och läte

Kopjepiplärka är en kompakt och kortbent piplärka med enfärgad fjäderdräkt. På nära håll syns ett ögonbrynsstreck, mycket svag streckning på bröstet och subtila gulgröna kanter på vingarna. Dess exceptionellt anspråkslösa fjäderdräkt gör att den svårligen kan förväxlas med andra piplärkor. Sången är distinkt och vittljudande, bestående av en stigande vissling som följs av en darrande och fallande drill.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Sydafrika (bergssluttningar från östra Kapprovinsen till västra Swaziland).^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Arten är nära släkt med grönvingad piplärka (Anthus lineiventris).^[5]^[6] Tillsammans utgör de en utvecklingslinje som är systergrupp till piplärkorna i Macronyx, alltså närmare dessa än typarten för Anthus, ängspiplärka (Anthus pratensis).^[7]^[8] Dessa resultat har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt

Kopjepiplärka hittas på klippiga sluttningar med spridda buskar och grästuvor. Där är den skygg och svår att få syn på utom när den sjunger.^[4]

Status

Kopjepiplärka är en fåtalig art med ett uppskattat bestånd på endast mellan 3300 och 8900 individer. Den tros också minska i antal. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.^[1]

Taxonomi

Kopjepiplärka beskrevs som art av Otto Finsch och Karl Johann Gustav Hartlaub år 1870.

Noter

^ [a b] Birdlife International 2017 Anthus crenatus (på engelska). Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Tyler, S. and C. J. Sharpe (2020). Yellow-tufted Pipit (Anthus crenatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yetpip1.01
^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2009). Complete photographic guide Birds of Southern Africa. Struik Nature
^ Outlaw, D.C. & Voelker, G. (2006) Phylogenetic tests of hypotheses for the evolution of avian migration: a case study using the Motacillidae. Auk 123(2): 455–466.
^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
^ Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683

Externa länkar

Wikispecies har information om Anthus crenatus.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Anthus crenatus.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2017 Anthus crenatus (på engelska). Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[BOW-4] [a b] Tyler, S. and C. J. Sharpe (2020). Yellow-tufted Pipit (Anthus crenatus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yetpip1.01

[:0-5] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2009). Complete photographic guide Birds of Southern Africa. Struik Nature

[6] Outlaw, D.C. & Voelker, G. (2006) Phylogenetic tests of hypotheses for the evolution of avian migration: a case study using the Motacillidae. Auk 123(2): 455–466.

[7] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.

[Pietersen-8] Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]