sv Koboltkardinal

	Koboltkardinal; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Kardinaler; Cardinalidae
Släkte	Cyanocompsa
Art	Koboltkardinal; C. parellina
Vetenskapligt namn
	§ Cyanocompsa parellina
Auktor	(Bonaparte, 1850)
Utbredning
Synonymer
	Koboltfink

Koboltkardinal^[3] (Cyanocompsa parellina) är en centralamerikansk fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.^[4]

Utseende och läten

Koboltkardinalen är en 13–14 cm lång finkliknande fågel, jämnstor med indigofinken men sattare och med kraftigare, något böjd näbb. Hanen är mörkblå med ljusare blått på panna, skuldorna, övergumpen och i ett strupsidesstreck. Honan är mörkt rödbrun utan ljusare vingband som hos indigofinken.^[5]

Fåglar i västra Mexiko (indigotica) är större och ljusare med mindre blått på ryggen hos hanen och mindre bjärt rödbrunt hos honan med ljusare strupe och buk.^[6]

Sången är ljus, behaglig och klingande, bestående av klara fraser som levereras utan pauser, mot slutet avtagande. Lätet är ett klart tjippande ljud, olikt Passerina-finkar.^[5]

Utbredning och systematik

Koboltkardinal delas in i tre underarter i två grupper med följande utbredning:^[4]

parellina/beneplacita-gruppen
- Cyanocompsa parellina beneplacita – nordöstra Mexiko (södra Tamaulipas, östra San Luis Potosí och södra Nuevo León)
- Cyanocompsa parellina parellina – östra Mexiko (Veracruz och östra Puebla) till Nicaragua
Cyanocompsa parellina indigotica – Stillahavssluttningen i Mexiko (Sinaloa till Tehuantepecnäset)

Vissa urskiljer även underarten lucida med utbredning från nordöstra till östra Mexiko.^[7]

Fågeln är en återkommande men sällsynt gäst i USA, i södra Texas och Louisiana.^[5]^[8]

Släktskap

Tidigare delade koboltkardinalen släkte med blåsvart kardinal och ultramarinkardinal. Genetiska studier^[9] visar dock att dessa är mycket nära släkt med azurkardinalen (Cyanoloxia glaucocaerulea), varför de numera i inkluderas i Cyanoloxia. Koboltkardinalen är istället systerart till arterna i Passerina.

Levnadssätt

Koboltkardinalen hittas i skogsbryn, tät undervegetation i högvuxen skog och i buskmarker. Den ses födosöka enstaka eller i par långt ner i vegetationen. Fåglar i häckningstillstånd har noterats i maj i Belize. Det skålformade boet av smårötter, gräs och växtdelar placeras i en buske.^[8]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde, men minskar i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Cyanocompsa parellina . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ Itis, Cyanocompsa parellina (Bonaparte, 1850), TSN: 179546, <www.itis.gov>, läst 2012-05-06
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X
^ Navarro, A.G. & Peterson, A.T. (2004) An alternative species taxonomy of Mexican birds. Biota Neotropica, 4, 1–32
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ [a b] Brewer, D. (2020). Blue Bunting (Cyanocompsa parellina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62213 4 maj 2020).
^ Bryson, R.W., J. Chaves, B.T. Smith, M.J. Miller, K. Winker, J.L. Pérez-Emán, and J. Klicka (2013), Diversification across the New World within the blue cardinalids (Aves: Cardinalidae), J. Biogeogr. 41, 587-599.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör koboltkardinal.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cyanocompsa parellina.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Cyanocompsa parellina . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[2] Itis, Cyanocompsa parellina (Bonaparte, 1850), TSN: 179546, <www.itis.gov>, läst 2012-05-06

[SOF-3] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-5] [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X

[6] Navarro, A.G. & Peterson, A.T. (2004) An alternative species taxonomy of Mexican birds. Biota Neotropica, 4, 1–32

[IOC-7] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[hbw-8] [a b] Brewer, D. (2020). Blue Bunting (Cyanocompsa parellina). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62213 4 maj 2020).

[9] Bryson, R.W., J. Chaves, B.T. Smith, M.J. Miller, K. Winker, J.L. Pérez-Emán, and J. Klicka (2013), Diversification across the New World within the blue cardinalids (Aves: Cardinalidae), J. Biogeogr. 41, 587-599.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]