|
Klorokin
Klorokin är en quininanalog som används vid behandling och prevention av malaria i områden där parasitens känslighet för klorokin är känd.[1] Den verkar mot den asexuella formen av malaria i de röda blodkropparna.[1] Klorokin är en del av läkemedelsgruppen 4-aminokinoliner.[1] Vissa typer av malaria, resistenta stammar och komplicerade fall behöver vanligen behandling med ett annat malarialäkemedel eller kombinationsbehandling.[1] Det används även ibland mot amöbainfektioner utanför mag- och tarmkanalen, reumatoid artrit, and systemisk lupus erythematosus (SLE).[1] Det prövas även experimentellt som behandling mot covid-19.[2][3] Vanliga biverkningar inkluderar muskelproblem, nedsatt aptit, diarré och hudutslag.[1] Allvarliga biverkningar inkluderar synproblem, muskelskada, kramper och låga nivåer av blodkroppar.[1] Det verkar vara säkert att använda under graviditeten.[1][4] Klorokin upptäcktes 1934 av Hans Andersag.[5][6] Det finns med på Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel, som innehåller de läkemedel som anses vara de mest effektiva och säkra för att möta grundläggande behov i ett hälso- och sjukvårdssystem[7] och finns tillgängligt som generiskt läkemedel[1]. Hydroxiklorokin  Hydroxiklorokin är ett närbesläktat läkemedel till klorokin som också används mot malaria, reumatoid artrit och SLE.[8] Hydroxiklorokin säljs under namnen Plaquenil, Axemal, Dolquine och Quensyl. Det används precis som klorokin experimentellt för att behandla sjukdomstillståndet covid-19.[3][9] En del forskare och universitet var i mars 2020 försiktigt positiva till att använda hydroxiklorokin som medicin mot covid-19.[10] Men samtidigt manades till försiktighet i väntan på ordentliga forskarresultat.[3] Den franske mikrobiologen Didier Raoult förespråkade i mars 2020 behandling mot Covid-19 med hydroklorokin kombinerat med antibiotika, vilket varit kontroversiellt inom fackkretsar, eftersom det saknats vetenskapligt tillräckligt belagda studier som stöder hans påstående om positiva resultat. Hans uppfattning i frågan fick i mars 2020 stor spridning i USA efter det att den amerikanske presidenten Donald Trump uttalat sitt uttryckliga stöd för en sådan behandling, utan att i sin tur haft stöd av USA:s federala smittskyddsmyndighet för detta.[11] Referenser
|
|||||||||||||||||||
