sv Klipp%C3%B6rn

	Klippörn; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Par
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Aquila
Art	Klippörn; A. verreauxii
Vetenskapligt namn
	§ Aquila verreauxii
Auktor	Lesson, 1830
Utbredning

Klippörn^[2] (Aquila verreauxii) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.^[3] Den förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara, men även på Arabiska halvön. Arten påträffas i både klippiga bergstrakter, savann och halvöken där den huvudsakligen lever av klippgrävling. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende

Klippörnen är en karakteristisk stor örn med en kroppslängd på 78–88 centimeter och vingbredden 189–209 centimeter, det vill säga något mindre än en kungsörn (Aquila chrysaetos). Fjäderdräkten är kolsvart med vit övergump och vita sidofält på ryggen som bildar ett V på kroppsovansidan. I flykten syns två vita fläckar på "handflatan", på både ovan- och undersidan av vingarna. Silhuetten är säregen med smal inre hand, åtsnörpt vingbas och utbuktande armpennor.^[4]

Ungfågeln är mer lik kungsörnen med gulbrunt på nacken. Den har dock förutom den annorlunda vingformen, de ljusa handpennebaserna och ljusa övergumpen även kortare stjärt, mindre huvud, längre och smalare hals och längre ben.^[4]

Läten

Klippörnen är rätt tystlåten. Tydligaste lätet är ett högljutt ringande ljud som i engelsk litteratur återges "whaeee-whaeee". Även olika kluckande eller tjippande läten hörs, som varning skall, gläfsande och rena skrin.^[5]

Utbredning

Fågeln förekommer lokalt i Afrika söder om Sahara och på södra Arabiska halvön.^[3] Den ses även i Israel där den tidigare har häckat.^[6] Fågeln har tillfälligt observerats i Libanon och Algeriet.^[6]

Systematik

Klippörnen är närmast släkt med afrikansk hökörn (Aquila spilogaster) och hökörn (Aquila fasciata).^[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Klippörnen förekommer som namnet avslöjar i klippiga bergstrakter, men även på savann och i halvöken, varhelst dess favoritföda klippgrävlingar finns. Den kan också ta andra däggdjur, fåglar, sköldpaddor och sällsynt även reptiler. Det upp till 1,8 meter breda kvistboet byggs oftast på en klipphylla eller i en grotta, men även i träd. I Östafrika häckar den året runt, från Zambia och söderut april till november och i Etiopien/Somalia från oktober till maj. Den lägger nästan alltid två ägg, men den äldre ungen dödar den yngre inom tre dagar efter kläckning.^[1]^[8]^[9]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabilutveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen räknas i tiotusentals individer.^[1]

Taxonomi och namn

Klippörnen beskrevs vetenskapligt av René Primevère Lesson 1830. Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807–1873), fransk samlare och handlare med specimen. ^[10]

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Aquila verreauxii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 1 februari 2022.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 98. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Kemp, A.C. and G. M. Kirwan (2020). Verreaux's Eagle (Aquila verreauxii), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.vereag1.01
^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 76. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Lerner, H., L. Christidis, A. Gamauf, C. Griffiths, E. Haring, C.J. Huddleston, S. Kabra, A. Kocum, M. Krosby, K. Kvalø y, D. Mindell, P. Rasmussen, N. Røv, R. Wadleigh, M. Wink och J, Ove Gjershaug (2017). Phylogeny and new taxonomy of the Booted Eagles (Accipitriformes: Aquilinae). Zootaxa 4216, 301-320.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör klippörn.
Bilder & media
Wikispecies har information om Aquila verreauxii.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2016 Aquila verreauxii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 1 februari 2022.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[Fågelguiden-4] [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 98. ISBN 978-91-7424-039-9

[5] Kemp, A.C. and G. M. Kirwan (2020). Verreaux's Eagle (Aquila verreauxii), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.vereag1.01

[Mitchell-6] [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 76. ISBN 978-84-941892-9-6

[7] Lerner, H., L. Christidis, A. Gamauf, C. Griffiths, E. Haring, C.J. Huddleston, S. Kabra, A. Kocum, M. Krosby, K. Kvalø y, D. Mindell, P. Rasmussen, N. Røv, R. Wadleigh, M. Wink och J, Ove Gjershaug (2017). Phylogeny and new taxonomy of the Booted Eagles (Accipitriformes: Aquilinae). Zootaxa 4216, 301-320.

[8] Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[9] Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]