sv Kashmirs%C3%A5ngare

	Kashmirsångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Kashmirsångare; P. tytleri
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus tytleri
Auktor	Brooks, 1872

Kashmirsångare^[2] (Phylloscopus tytleri) är en fåtalig asiatisk bergslevande fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[3]^[4] Den häckar i bergsbelägna skog- och buskmarker i Kashmir, men även i nordöstra Afghanistan. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Kashmirsångaren är en medelstor (10-12 cm) lövsångare med relativt smal och lång, mörk näbb, kort stjärt och tydligt ögonbrynsstreck. Ovansidan är grönaktig, undersidan vitaktig. Sången är en distinkt, ljus, stigande och fallande serie som återges "pi-tsi-pi-tsu". Locklätet är ett tvåstavigt "y-it".^[5]^[6]

Utbredning

Kashmirsångaren häckar i nordöstra Afghanistan (Nuristan) samt i västra Himalaya i norra Pakistan och Kashmir.^[5] Vintertid flyttar den till sydvästra Indien, i Västra Ghats söderut till Kerala och västra Tamil Nadu.^[5] Under sträcket passerar den i små antal genom Nepal.^[1]

Systematik

Kashmirsångaren tillhör en grupp med asiatiska Phylloscopus-sångare där även brunsångare, stensångare och alpsångare ingår.^[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[8] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Kashmirsångaren häckar i både barrskog, framför allt med himalajatall, och subalpina buskmarker med Salix och björk, från 2400 till 2600 meters höjd. Vintertid ses den i sholaskog i Västra Ghats, på Deccan över 900 meters höjd.Den häckar mellan april och juli. Det klotformade boet av näver, lav, djurhår, fjädrar och torrt gräs placeras bland trädrötter på marken eller i ett träd upp till 12 meter ovan mark. Födan består mestadels av insekter och deras larver. Den ses ensam eller i par, vintertid även i smågrupper, ofta artblandade.^[5]^[9]

Status och hot

Kashmirsångaren har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som fåtalig eller lokalt vanlig.^[10]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Robert Christopher Tytler (1818-1872), överste i British Army i Indien 1835-1864, men även naturforskare, samlare av specimen och faktiskt pionjärfotograf.^[11]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2022 Phylloscopus tytleri . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 oktober 2022.
^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
^ [a b c d] Clement, P. & Sharpe, C.J. (2018). Tytler's Leaf-warbler (Phylloscopus tytleri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58892 25 november 2018).
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Praveen, J. 2007. More wintering sites for the near-threatened Tytler's Leaf-warbler Phylloscopus tytleri in peninsular India. Indian Birds 3(4): 146-149.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Phylloscopus tytleri.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör kashmirsångare.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2022 Phylloscopus tytleri . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 oktober 2022.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[IOC-4] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.

[hbw-5] [a b c d] Clement, P. & Sharpe, C.J. (2018). Tytler's Leaf-warbler (Phylloscopus tytleri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58892 25 november 2018).

[Indian-6] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[7] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[8] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[9] Praveen, J. 2007. More wintering sites for the near-threatened Tytler's Leaf-warbler Phylloscopus tytleri in peninsular India. Indian Birds 3(4): 146-149.

[10] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[11] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]