|
Joseph de VylderJoseph de Vylder, född omkring 1868 i Kalahari, död 22 november 1880 i Lunnarp, var fosterson till den svenske entomologen Gustaf de Vylder och ett av få svarta barn i Stockholm på 1870-talet. Han var från san-folket men förlorade tidigt sina föräldrar och for illa som liten. I november 1874 kom pojken genom den svenske affärsmannen Axel Wilhelm Erikssons förmedling till de Vylder, som var på forskningsresa i södra Afrika för att samla naturalier till svenska museer. Våren därpå reste Joseph tillsammans med Gustaf de Vylder till Stockholm, där de bosatte sig i centrala staden och pojken sattes i den progressiva Palmgrenska skolan.[1] Gustaf de Vylder skrev med värme om sin fosterson i sina dagböcker, men han visade också upp Joseph publikt när han höll föredrag om sina resor.[2] Och när Gustaf de Vylder fick en ny chans att fara på långresa till Afrika lämnade han pojken till ett nytt fosterhem i Skåne. Där blev Joseph döpt, och där dog han i TBC på senhösten 1880 och begravdes intill kyrkan i Kverrestad.[1] Den svenske författaren Henning Mankells roman Vindens son (2000) bygger på historien om Joseph de Vylders öde.[3] Referenser
|