Jonas Hielm

Jonas Hielm
Född1710
Död1776
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningAffärsman, orgelbyggare, sekreterare
FöräldrarAndreas Hielm
SläktingarPeter Hielm (syskon)
Johannes Hielm (syskon)
Redigera Wikidata

Jonas Hielm, född 1710, död 1776, var en svensk orgelbyggare, hovsekreterare och lektor i matematik. Byggde orgelverk från 1730-talet till 1750-talet i Skåne.[1]

Biografi

Var son till kyrkoherden i Algutsboda församling Andreas Hielm (1680–1741) och Brita Holmingia (död 1759). Hielm började redan som student vid Lunds universitet att bygga orglar. Docent i matematik vid Lunds universitet 1735. Var mellan 1741 och 1744 tillförordnad profoss. Blev sedan 1744 lektor i matematik vid Växjö gymnasium. Han var även orgelbyggare.

1745 blev Hielm hovsekreterare och flyttade till Växjö stadsförsamling, Växjö.[2][3][4] 1754 flyttade han till prästgården i Växjö landsförsamling, Växjö. Där arbetade han både som hovsekreterare och lektor.[5][6][7] 1757 flyttade de till ekonomigården.[8][9][10][11][12] 1764 flyttade de till Domprostgården.[13]

Hielm gifte sig 23 augusti 1745 i Villie socken med Greta Sophia Laurell (1722-1793).[14] [15][16] Hon var dotter till landskamreren Johan Laurell och Anna Balck. De fick tillsammans barnen Anders (född 1746), Johan Eric (död 1750), Anna Lovisa (1748–1750), Beata Lisa (1749–1750), Carl Friedric (1750–1802), Johan Eric (född 1752), Ulrica Sophia (född 1753), Anders Gustaf (1754–1754), Maria Charlotta (1757–1758), Anders Vilhelm (1758–1793), Pehr Gustaf (1760–1813), Margareta Charlotta (död 1762), Peter Gustaf (född 1763) och Lars Adolph (1765–1765).[17] Sonen Carl Friedric Hielm (1750–1802) blev landssekreterare i Mariestad.

Lista över orglar

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1738 Väsby kyrka Lunds 6 Nej/Ja Orgeln var 1773 oduglig.[1] Orgeln kostade 450 daler.[18] Orgeln såldes till Vikens kyrka. 1846 utökades orgeln från 6 stämmor till 10 stämmor av Erik Henrik Lysell. En orgel byggdes 1900 av Salomon Molander & Co, Göteborg. Fasaden från Hielms orgel finns bevarad i Vikens kyrka.[19]
1740 Loshults kyrka Lunds 8 Nej/Nej [1] 1780 uppges att orgeln är "förbrukad". En ny orgel byggdes 1867 av Lundahl & Olsen.[19]
1752 Härlövs kyrka Växjö 8 Nej/Nej En ny orgel byggdes 1892 av Carl Elfström, Ljungby.[20]
1753 Nydala kyrka Växjö 10 Nej/Nej 1753 skänktes en orgel till kyrkan av hovjunkaren Gustaf Lindrot.[1] En ny orgel byggdes 1890 av Carl Elfström, Ljungby.[20]
1754 Kronhuset, Göteborg Göteborgs 9 Nej/Nej [1] En ny orgel byggdes 1831 av Johan Niklas Söderling, Göteborg.[21]
1768 Lekaryds kyrka Växjö Nej/Nej En ny orgel byggdes 1795 av Pehr Schiörlin, Linköping.[20]

Reparerade orgelverk

År Ursprunglig kyrka Stift Bild Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1740 Sankt Nicolai kyrka, Trelleborg Lunds Renovering. [22]
Sankt Petri kyrka, Malmö Lunds
Sankta Maria kyrka, Helsingborg Lunds
Göteborgs domkyrka Göteborgs [23]

Bibliografi

Litteratur och källor

Noter

  1. ^ [a b c d e] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 187, 215, 288, 292-293. Libris 2413220 
  2. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 53 (1746) Sida: 1255
  3. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 54 (1747) Sida: 596
  4. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 55 (1748) Sida: 634
  5. ^ Mantalslängder 1642-1820 Kronobergs län 1642-1820 (G) 61 (1754) Sida: 482
  6. ^ Mantalslängder 1642-1820 Kronobergs län 1642-1820 (G) 62 (1755) Sida: 239
  7. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 63 (1756) Sida: 504
  8. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 64 (1757) Sida: 261-262
  9. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 65 (1758) Sida: 233
  10. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 67 (1760) Sida: 277
  11. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 68 (1761) Sida: 291
  12. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 69 (1762) Sida: 279
  13. ^ Mantalslängder 1642–1820 Kronobergs län 1642–1820 (G) 71 (1764) Sida: 130
  14. ^ Villie (M) CI:2 (1740–1758) Sida: 163
  15. ^ Malmö Sankt Petri (M) CI:1 (1698–1729) Sida: 599
  16. ^ Malmö Sankt Petri (M) FI:3 (1778–1834) Sida: 247
  17. ^ Växjö (G) C:1 (1724–1765) Sida: 185, 208, 219, 229, 242, 255, 269, 302, 319, 351, 379, 414, 503, 513, 528, 544, 561
  18. ^ Väsby (M) LIa:2 (1702–1752) Bild: 1010
  19. ^ [a b] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:I, Lunds stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  20. ^ [a b c] Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  21. ^ Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:III, Göteborgs stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 
  22. ^ Trelleborgs kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, SE/LLA/13416/L I a/2 (1702-1751)
  23. ^ Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) LIa:64 (1755–1757) Sida: 30
  24. ^ Hielm, Jonas (1743). Almanach, på skottåhret efter Christi födelse 1744. Uträknad och stäld til Lunds meridian af Jonas Hielm. Andeliga betrachtelser öfwer hwar månad och thesz tekn. Lämpade til innewarande åhr. wid Lnnds horizont i Skåne.. Lund: Ludvig de Creaux. Libris 2403065 
  25. ^ Hielm, Jonas (1744). Almanach på åhret efter Christi födelse, 1745. Vträknad och stäld til Jönkiöpings meridian af Jonas Hielm ... Jemte en historia om kyskhet och thesz belöning.. Jönköping: Falcks änka. Libris 2403075