Joakim Langer

Joakim Langer
FöddPer-Olov Joakim Langer
19 oktober 1957 (67 år)
Hässelby församling, Stockholm
YrkeFörfattare, hotellinnehavare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
SläktingarPekka Langer (far)
Bibi Lidman (mor)
Johan Langer (bror)
Sven Lidman (morfar)
Brita Otterdahl (mormor)

Per-Olof Joakim Langer, född 19 oktober 1957 i Stockholm[1], är en svensk författare.

Joakim Langer är son till programledaren Pekka Langer och journalisten Bibi Langer samt dotterson till pingstpredikanten och författaren Sven Lidman och barnboksförfattaren Brita Lidman.[2][3] Han har gett uttryck för svårigheterna att växa upp med faderns missbruksproblem.[4]

Han genomgick restaurangutbildning på 1970-talet och har sedan varit verksam i nattklubbsbranschen under ett trettiotal år samt haft egen cateringfirma.[3] Han har "återupptäckt" Tarzans pappa och Efraim Långstrump, vilket bland annat hans böcker har handlat om.[5]

Åren 1992–2002 var han anställd på ungdomscentret Fryshuset i Stockholm som projektledare.

Bibliografi i urval

  • Pekka och Joakim Langer: Radioaktivt avfall, 1996
  • Joakim Langer och Hélena Regius: Kung Kalle av Kurrekurreduttön – en resa i Efraim Långstrumps fotspår, 2002
  • Joakim Langer: Kapten Kalle på de sju haven, 2002
  • Joakim Langer och Johan Tell: Robinsonön – den sanna historien om svensken som räddade Robinson Crusoes ö, 2003
  • Joakim Langer och Ivar Forstadius: Unga Stockholm, 2005
  • Joakim Langer: Mannen som hittade Tarzan, 2008
  • Joakim Langer och Pelle Berglund: Constantin Karadja – bara ett liv till, 2009
  • Frank Andersson och Joakim Langer: Frank – sanningen om lögnerna, 2010
  • Joakim Langer: Leg Lekare: Samlade värk, 2013
  • Joakim Langer: Pang i Roslagen, 2016

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ [a b] Vilka är vi? Arkiverad 21 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. Langers hotells webbplats, läst den 9 oktober 2012.
  4. ^ Terese Cristiansson (23 februari 2003). ”Barnen som glöms bort”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/barnen-som-gloms-bort/. Läst 15 april 2018. 
  5. ^ Litterär upptäcktsresande SvDKultur 6 oktober 2009, läst den 9 oktober 2012.


Auktoritetsdata