Jesper Crusebjörn

Jesper Crusebjörn
Född	12 juli 1843[1][2] Grödinge församling[1][2]
Död	24 juni 1904[1][2] (60 år) Umeå stadsförsamling[1][2]
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[2][1][3]
Sysselsättning	Politiker[2][1][3], militär[2][1][3]
Befattning
Chef för Jämtlands fältjägarregemente (1888–1891)[2] Landshövding i Västerbottens län (1891–1904)[2][1] Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1894–1896)[2][1][3] Andrakammarledamot, Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets (1897–1902)[2][1][3] Sveriges lantförsvarsminister Regeringen Boström I, Regeringen von Otter och Regeringen Boström II (1899–1903)[2][1] Förstakammarledamot, Västerbottens läns valkrets (1904–1904)[2]
Politiskt parti
politisk vilde (1897–1902)[2]
Maka	Augusta Georgina Bahrman (g. 1873–)[1][2]
Föräldrar	Frans Adolf Crusebjörn[1][2]
Utmärkelser
Kommendör av Svärdsorden Kommendör av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Jesper Crusebjörn.

Jesper Ingevald Crusebjörn, född 12 juli 1843 på Åvinge i Grödinge, Stockholms län, död 24 juni 1904 i Umeå, var en svensk militär, ämbetsman och politiker.

Biografi

Crusebjörn blev underlöjtnant vid Västmanlands infanteriregemente 1863, generalstabsofficer 1869, major 1883, överstelöjtnant vid andra livgrenadjärregementet 1888 och chef för Jämtlands fältjägarkår samma år, samt överste 1891. Han lämnade därefter armén då han utnämndes till landshövding i Västerbottens län, men återinträdde som generalmajor i armén 1899 och blev generallöjtnant 1901. År 1903 tog han avsked ur krigstjänsten. Crusebjörn var 1872–1882 lärare vid Krigshögskolan och 1880–1882 sekreterare i försvarskommittén.

Crusebjörn var även riksdagsledamot i första kammaren för Västerbottens läns valkrets 1884–1896, i andra kammaren för Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets 1897–1902 och åter i första kammaren för Västerbottens läns valkrets 1903–1904. Under sin tid i andra kammaren togs hans tid flitigt i anspråk för kommittéarbeten och han var bland annat ordförande i parlamentariska befästningskommittén 1897–1898. Han var krigsminister 1899–1903 och genomdrev under sin tid som sådan anläggandet av Bodens fästning och antagandet av 1901 års härordning. På grund av sjukdom avgick han 1903 från statsrådsämbetet och återtog befattningen som landshövding i Västerbotten.

Crusebjörn var ledamot av Krigsvetenskapliga akademien och Lantbruksakademien samt kommendör av Svärdsorden och Nordstjärneorden. Hans porträtt och sabel finns vid Södra skånska regementet.

Jesper Crusebjörn var son till hovjunkaren Frans Adolf Crusebjörn och Lovisa Magdalena Fougt. Han var dottersons son till Johan Sundblad.

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 411

Noter

1. ^ [ ] Jesper I Crusebjörn, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15718, läs online.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 346, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfcBg, läst: 28 januari 2023.^[källa från Wikidata]
3. ^ [ ] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 218, läs online, läst: 24 oktober 2023.^[källa från Wikidata]

Externa länkar

• Crusebjörn, Jesper Ingevald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
• Crusebjörn, 2. Jesper Ingevald i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Gustaf Jacobson: Jesper I Crusebjörn i Svenskt biografiskt lexikon

Företrädare: Axel Wästfelt	Landshövding i Västerbottens län 1891–1904	Efterträdare: Axel Asker
Företrädare: Axel Rappe	Sveriges krigsminister 1899–1903	Efterträdare: Otto Virgin