Jean Simmons
Jean Merilyn Simmons, född 31 januari 1929 i Islington i London, död 22 januari 2010 i Santa Monica i Kalifornien, var en brittisk-amerikansk skådespelare och sångerska. Simmons agerade främst i filmer, till en början i Storbritannien under och efter andra världskriget, från 1950 och framåt främst i Hollywoodfilmer. Simmons nominerades till en Oscar för bästa kvinnliga biroll för sin roll som Ofelia i Laurence Oliviers Hamlet (1948), och mottog en Golden Globe för rollen i Pysar och sländor (1955). Bland hennes övriga filmer märks Hennes kungarike (1953), Den purpurröda manteln (1953), Elmer Gantry (1960), Spartacus (1960) och I nöd och lust (1969), för vilken hon nominerades till en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Hon mottog även en Emmy för sin roll i miniserien Törnfåglarna (1983). BiografiJean Simmons var endast 14 år gammal när hon blev utvald i en grupp av dansskoleelever att spela rollen som Margaret Lockwoods syster i filmen Give Us the Moon. Sitt stora genombrott fick hon 1946 i Lysande utsikter. Denna graciösa och spröda skönhet vann sedan ytterligare popularitet för sin roll som Ofelia mot Laurence Olivier i Hamlet. För denna filmroll erhöll hon priset som bästa skådespelerska vid filmfestivalen i Venedig och nominerades för en Oscar. 1950 gifte hon sig med skådespelaren Stewart Granger och följde med honom till Hollywood där hon blev en stor stjärna. Äktenskapet slutade i skilsmässa 1960 och samma år gifte hon om sig med regissören Richard Brooks. Han regisserade henne i sin film Elmer Gantry, där hon gjorde en minnesvärd roll som evangelisten Sharon Falconer. Simmons nominerades ännu en gång för en Oscar 1969 för filmen I nöd och lust. 2003 adlades hon, och fick titeln Officer of the Order of the British Empire. Jean Simmons avled den 22 januari 2010 efter en tids sjukdom.[1] Filmografi i urval
Referenser
Externa länkar
|