Jean-Philippe Rameau

Jean-Philippe Rameau
Jean-Philippe Rameau
Jean-Philippe Rameau
Levnad
Född25 september 1683
Dijon, Kungariket Frankrike Frankrike
Död12 september 1764 (80 år)
Paris, Kungariket Frankrike Frankrike
BegravdSaint-Eustache
Tonsättare
Epok/stilBarocken
InstrumentCembalo
Aktiva år17061764

Jean-Philippe Rameau, född 1683 (döpt den 25 september) i Dijon, död 12 september 1764 i Paris, var en fransk kompositör inom barockmusik samt en inflytelserik musikteoretiker.[1] Han ersatte Jean-Baptiste Lully som den dominerande kompositören inom fransk opera, och blev attackerad av dem som föredrog Lullys stil. Rameaus musikteoretiska skrifter lade grunden för mycket av den tonala musikens harmonilära. Han samarbetade bland annat med Voltaire och gjorde sig till ovän med Jean-Jacques Rousseau genom sina föraktfulla anmärkningar om en av Rousseaus kompositioner.[2] Kung Ludvig XV av Frankrike utnämnde Rameau till hovkompositör 1745, och adlade honom 1764.

Biografi

Rameaus far var organist i katedralen i Dijon, och Jean-Philippe började spela cembalo då han var mycket ung. Han studerade juridik men kom dock att följa i sin fars fotspår och försörjde sig som organist. Under sin ungdom var Rameau en tid i Italien. Han skötte därefter organistplatser i Clermont-Ferrand och andra städer, och var även en tid i Paris innan han återvände till Dijon för att ta över sin fars tjänst.[2] Det var först i fyrtioårsåldern som Rameaus karriär tog fart, och det är också då han börjar framträda tydligare i källorna.[2] Han bosatte sig i Paris 1723, och bodde kvar där till sin död 1764. I Paris lyckades Rameau, trots åtskilliga motgångar, slå igenom med sina skrifter, och senare även cembalostycken och operor. Rykte hade han först vunnit genom sin Traité de harmonie réduite á ses principen naturels (1722), som kom att bli en av grundstenarna för den moderna harmoniläran. Det är möjligt att flytten till Paris delvis motiverades av att Rameau ville övervaka tryckningen av detta verk.[2]François Couperin dog 1733 blev Rameau den ledande kompositören i Frankrike. Från den tiden började Rameau nästan uteslutande skriva operor.

Utmärkelser

Nedslagskratern Rameauplaneten Merkurius och asteroiden 4734 Rameau är uppkallade efter honom.[3][4]

Verk

RCT-numreringen refererar till Rameau Catalogue Thématique skapad av Sylvie Bouissou och Denis Herlin. [5]

Instrumental musik

  • Pièces de clavecin. Trois livres. "Stycken för cembalo", 3 böcker, publicerad 1706, 1724, 1726/27(?). Tambourin
    • RCT 1 - Premier Livre de Clavecin (1706)
    • RCT 2 - Pièces de clavecin (1724) - Suite i e moll
    • RCT 3 - Pièces de clavecin (1724) - Suite i D dur
    • RCT 4 - Pièces de clavecin (1724) - Menuett i C dur
    • RCT 5 - Nouvelles suites de pièces de clavecin (1726/27) - Suite i a moll
    • RCT 6 - Nouvelles suites de pièces de clavecin (1726/27) - Suite i g moll
  • Pieces de Clavecin en Concerts Fem album med karaktärstycken för cembalo, violin och viol. (1741)
    • RCT 7 - Concert I i c moll
    • RCT 8 - Concert II i G dur
    • RCT 9 - Concert III i A dur
    • RCT 10 - Concert IV i B dur
    • RCT 11 - Concert V in d moll
  • RCT 12 - La Dauphine för cembalo. (1747)
  • RCT 12bis - Les petits marteaux för cembalo.
  • Ett flertal orkestrala danssviter efter Rameaus operor.

Motetter

  • RCT 13 - Deus noster refugium (c.1713-1715)
  • RCT 14 - In convertendo (troligtvis före 1720)
  • RCT 15 - Quam dilecta (c. 1713-1715)
  • RCT 16 - Laboravi (publicerad i Traité de l'harmonie, 1722)

Canons

  • RCT 17 - Ah! loin de rire, pleurons (sopraner, alt, tenor, bas) (pub. 1722)
  • RCT 18 - Avec du vin, endormons-nous (2 sopraner, Tenor) (1719)
  • RCT 18bis - L'épouse entre deux draps (3 sopranos) (kan möjligtvis vara skriven av François Couperin)
  • RCT 18ter - Je suis un fou Madame (3 blandade röster) (1720)
  • RCT 19 - Mes chers amis, quittez vos rouges bords (3 sopraner, 3 basar) (pub. 1780)
  • RCT 20 - Réveillez-vous, dormeur sans fin (5 blandade röster) (pub. 1722)
  • RCT 20bis - Si tu ne prends garde à toi (2 sopraner, bas) (1720)

Sånger

  • RCT 21.1 - L'amante préoccupée or A l'objet que j'adore (sopran, continuo) (1763)
  • RCT 21.2 - Lucas, pour se gausser de nous (sopran, bas, continuo) (pub. 1707)
  • RCT 21.3 - Non, non, le dieu qui sait aimer (sopran, continuo) (1763)
  • RCT 21.4 - Un Bourbon ouvre sa carrière or Un héros ouvre sa carrière (alt, generalbas) (1751, en aria från Acante et Céphise censurerad före premiären och återkom aldrig i verket).

Kantater

  • RCT 23 - Aquilon et Orithie (mellan 1715 och 1720)
  • RCT 28 - Thétis (samma period)
  • RCT 26 - L’Impatience (samma period)
  • RCT 22 - Les amants trahis (omkring 1720)
  • RCT 27 - Orphée (samma period)
  • RCT 24 - Le berger fidèle (1728)
  • RCT 25 - Cantate pour le jour de la Saint Louis (1740)

Operor

  • RCT 36 - L'endriague (i 3 akter, 1723)
  • RCT 37 - L'enrôlement d'Arlequin (i 1 akt, 1726)
  • RCT 55 - La robe de dissension eller Le faux prodige (i 2 akter, 1726)
  • RCT 55bis - La Rose eller Les jardins de l'Hymen (i en prolog och 1 akt, 1744)

Comédies lyriques

Pigmalion, 1748

Försvunna verk

  • RCT 56 - Samson (tragédie en musique) (1734)
  • RCT 46 - Linus (tragédie en musique) (1752, partituret stulet efter en repetition)
  • RCT 47 - Lysis et Délie (pastorale) (1753)

Referenser

  1. ^ Bonniers musiklexikon, uppslagsord: Rameau.
  2. ^ [a b c d] Sadler & Christensen
  3. ^ ”Rameau on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 12 oktober 2016. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/4936. Läst 3 september 2023. 
  4. ^ ”Minor Planet Center 4734 Rameau” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4734. Läst 3 september 2023. 
  5. ^ Bouissou,S. and Herlin, D., Jean-Philippe Rameau : Catalogue thématique des œuvres musicales (T. 1, Musique instrumentale. Musique vocale religieuse et profane), CNRS Édition et Éditions de la BnF, Paris 2007
  6. ^ Confidencen Opera Music Festival, 2023. Läst 27 juli 2023.
  7. ^ score

Tryckta källor

Internetkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rameau, Jean Pilippe, 20 december 1913.

Externa länkar