sv Japansk s%C3%A5ngare

	Japansk sångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Japansk sångare; P. xanthodryas
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus xanthodryas
Auktor	Swinhoe, 1863
Synonymer
	Phylloscopus borealis xanthodryas; Seicercus xanthodryas; Japansk nordsångare;

Japansk sångare^[2] (Phylloscopus xanthodryas) är en nyligen urskiljd östasiatisk fågelart i familjen lövsångare inom ordningen tättingar, tidigare behandlad som en del av nordsångaren (Phylloscopus borealis).^[3]

Kännetecken

Utseende

Japansk sångare är en medelstor (11-13 cm) lövsångare, mycket lik nordsångaren som den tidigare ansågs vara en del av. Den japanska sångaren är dock grönare ovan, med bredare och gulare vingband. Undersidan är mer gulaktig, framför allt på flankerna, och buken vitare. Den har även längre vingar.^[4]^[5]

Läten

Fågeln lockar med ett strömstarelikt "dzeet", djupare än nordsångarens. Sången har samma rytm som nordsångarens, men är mjukare och ökar i ljudstyrka, i engelsk litteratur beskriven som "jup chorichori chorichori, chi-chirra chi-chirra chi-chirra, ji-ji-ro, ji-ji-ro.^[4]

Utbredning och systematik

Japansk sångare häckar i Japan på Honshu, Shikoku och Kyushu.^[3] Dess övervintringsområde är oklart men tros flytta till Taiwan, Filippinerna, Borneo, Java och lokalt österut till Moluckerna.^[6] Arten har även påträffats i Thailand.^[7]

Artstatus

Tidigare betraktades den tillsammans med kamtjatkasångaren (P. examinandus) som en del av nordsångaren (P. borealis), men DNA-studier visar att de skildes åt för mellan 1,9 och 3,0 miljoner år sedan och skiljer sig tydligt åt i läten och mindre utsträckning i utseende.^[8]^[9]

Släktestillhörighet

DNA-studier^[10] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland japansk sångare), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[3]^[11], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra japansk sångare till ett expanderat Seicercus^[12].

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[13] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Till skillnad från både kamtjatkasångare och nordsångare som vanligen påträffas i lövskog på lägre nivåer förekommer japansk sångare nästan uteslutande i högre terräng, huvudsakligen över 1500 meters höjd upp 2500 meter. Den ses i barrskog med inslag av björk, men även i ren björkskog där denna förekommer nära trädgränsen.^[9]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2024 Phylloscopus xanthodryas . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869
^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Japanese Leaf-warbler (Phylloscopus xanthodryas). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343936 18 december 2018).
^ Eaton, J.A., van Balen, B., Brickle, N.W. & Rheindt, F.E. (2016) Birds of the Indonesian Archipelago. Greater Sundas and Wallacea. Lynx Edicions, Barcelona.
^ Round, P. D., Pierce, A. J., Nualsri, C. & Sankamethawee, W. (2015). A record of Japanese Leaf Warbler Phylloscopus xanthodryas in Thailand. BirdingASIA 23: 133 – 134.
^ Saitoh, T., Alström, I. Nishiumi, Y. Shigeta, D. Williams, U. Olsson, and K. Ueda (2010), Old divergences in a boreal bird supports long-term survival through the Ice Ages, BMC Evol. Biol. 10:35.
^ [a b] Alström, P., T. Saitoh, D. Williams, I. Nishiumi, Y. Shigeta, K. Ueda, M. Irestedt, M. Björklund, and U. Olsson (2011), The Arctic Warbler Phylloscopus borealis — three anciently separated cryptic species revealed, Ibis 153, 395-410.
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar

Wikispecies har information om Phylloscopus xanthodryas.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör japansk sångare.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Phylloscopus xanthodryas . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[brazil-4] [a b] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869

[5] Hoyo, J. & Collar, N. (2018). Japanese Leaf-warbler (Phylloscopus xanthodryas). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343936 18 december 2018).

[6] Eaton, J.A., van Balen, B., Brickle, N.W. & Rheindt, F.E. (2016) Birds of the Indonesian Archipelago. Greater Sundas and Wallacea. Lynx Edicions, Barcelona.

[7] Round, P. D., Pierce, A. J., Nualsri, C. & Sankamethawee, W. (2015). A record of Japanese Leaf Warbler Phylloscopus xanthodryas in Thailand. BirdingASIA 23: 133 – 134.

[8] Saitoh, T., Alström, I. Nishiumi, Y. Shigeta, D. Williams, U. Olsson, and K. Ueda (2010), Old divergences in a boreal bird supports long-term survival through the Ice Ages, BMC Evol. Biol. 10:35.

[alström-9] [a b] Alström, P., T. Saitoh, D. Williams, I. Nishiumi, Y. Shigeta, K. Ueda, M. Irestedt, M. Björklund, and U. Olsson (2011), The Arctic Warbler Phylloscopus borealis — three anciently separated cryptic species revealed, Ibis 153, 395-410.

[10] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-11] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[H&M-12] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[13] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]