James Gregory (matematiker)

James Gregory
FöddJames Gregorie[1]
1638[2][3][4]
The Manse, Drumoak Kirk, Drumoak[5], Storbritannien
Död1675[2][3][4]
Edinburgh[6][7]
Medborgare iKungariket Skottland
Utbildad vidUniversitetet i Padua, [8]
Aberdeen Grammar School, [5]
Marischal College,
SysselsättningMatematiker[9], universitetslärare, uppfinnare, astronom, författare
Befattning
Regius Professor of Mathematics (1668–1674)
ArbetsgivareSaint Andrews-universitetet (1668–1674)[5]
Edinburghs universitet (1674–1675)[5]
Noterbara verkgregoryteleskop och analysens fundamentalsats
FöräldrarRev. John Gregorie[10]
Janet Anderson[10]
SläktingarAlexander Anderson[5]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

James Gregory, född i november 1638 i Aberdeen, död i oktober 1675, var en skotsk matematiker, optiker och astronom.

Gregory blev efter en flerårig vistelse i Italien professor i matematik 1669 i S:t Andrews i Skottland och 1675 vid universitetet i Edinburgh. Gregory gav de första exemplen på Maclaurinserier för trigonometriska funktioner. Dessa serier uppkallades senare efter Colin Maclaurin. Några dagar före sin död blev han plötsligt blind, under det han var sysselsatt med att observera Jupiters månar.

Gregory var bekant genom uppfinningen av det så kallade Gregoryteleskopet och offentliggjorde idén till dess konstruktion 1663.

Källor

Tryckta källor

Noter

  1. ^ Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 142398, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL4363447A, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Грегори Джеймс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, articles.adsabs.harvard.edu .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www-history.mcs.st-and.ac.uk .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Auktoritetsdata