JärnmeteoritJärnmeteoriter är meteoriter som nästan uteslutande består av järn men också av järn-nickellegeringar som kamacit och taenit. Järnmeteoriter motsvarar omkring 6 procent av alla meteoriter till antal. Järnmeteoriter klarar nedfallet genom jordens atmosfär bättre än stenmeteoriter som lättare sprängs sönder i fallet och järnmeteoriter representerar därför en större andel av de största meteoritfynden och även av totalmassan (90%). Järnmeteoriter tros bestå av material från kärnan i en söndersprängd himlakropp. Oktahedriter, till skillnad från hexahedriter och ataxiter, innehåller stora kristaller som tyder på en långsam kristallbildning. Om man polerar en snittyta på en oktahedrit och behandlar den med till exempel salpetersyrlighet eller järn(III)kloridlösning, framkommer en så kallad widmanstättenstruktur; ett kristallmönster av kamacit- och taenitlameller som bara förekommer hos oktahedritiska järnmeteoriter och som bildas genom långsam avkylning. Alla järnmeteoriter innehåller minst 4 procent nickel. Stora järnmeteoriter
1576 upptäcktes en järnmeteorit på Campo del Cielo i Argentina, den så kallade el Meson del Fierro. Den återupptäcktes 1774, men har ej återfunnits sedan 1783. Den uppskattas ha vägt mellan 15 och 23 ton. Svenska järnmeteoriterDe enda kända[6] järnmeteoritnedslag i Sverige är Muonionalustameteoriterna och Föllingemeteoriten. Se ävenExterna länkarArtikel om Gibeon järn-meteoriten. Referenser
|