Järnbrott

Järnbrott, nr 58
Stadsdel
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsområde Sydväst
Koordinater 57°39′17.74″N 11°55′38.86″Ö / 57.6549278°N 11.9274611°Ö / 57.6549278; 11.9274611
Area 636 hektar
Statistikkod primärområde 515, stadsdelsnummer 58
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Karta över Järnbrott

Järnbrott är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun, och innefattar området runt Radiotorget. I norr utgör Marconigatan gräns mot Flatås och Kaverös. I öster utgör Dag Hammarskjöldsleden gräns mot Högsbo industriområde. Stadsdelen har en areal på 636 hektar.[1]

Bebyggelse

På tidigare jordbruksmark, som inkorporerades 1945 från Västra Frölunda landskommun, byggdes åren 1951-1954 omkring 2 850 lägenheter i lamellhus, punkthus, radhus och villor.[2]

Byggnadskvarter

  • 1 kv. Arbetsbänken
  • 2 kv. Armeringsjärnet
  • 3 kv. Badkaret
  • 4 kv. Balkongen
  • 5 kv. Balkongräcket
  • 6 kv. Betongen
  • 7 kv. Betongplattan
  • 8 kv. Bjälken
  • 9 kv. Bjälklaget
  • 10 kv. Bottenplattan
  • 11 kv. Branddörren
  • 12 kv. Brandmuren
  • 13 kv. Burspråket
  • 14 kv. Cementen
  • 15 kv. Dörren
  • 16 kv. Dörrkarmen
  • 17 kv. Dörrlisten
  • 18 kv. Dörrlåset
  • 19 kv. Dörrspegeln
  • 20 kv. Eternitplattan
  • 21 kv. Formbrädan
  • 22 kv. Fönsterblecket
  • 23 kv. Fönsterbågen
  • 24 kv. Fönsterbänken
  • 25 kv. Fönsterkarmen
  • 26 kv. Fönsterlåset
  • 27 kv. Fönsterventilen
  • 28 kv. Fönstret
  • 29 kv. Gipsbruket
  • 30 kv. Gipsplattan
  • 31 kv. Glasdörren
  • 32 kv. Glasrutan
  • 33 kv. Golvbrädan
  • 34 kv. Golvet
  • 35 kv. Golvlisten
  • 36 kv. Golvplattan
  • 37 kv. Golvtiljan
  • 38 kv. Grunden
  • 39 kv. Grundfilten
  • 40 kv. Grundplattan
  • 41 kv. Gångjärnet
  • 42 kv. Hanbjälken
  • 43 kv. Handledaren
  • 44 kv. Hatthyllan
  • 46 kv. Hjärtstocken
  • 47 kv. Hålblocket
  • 48 kv. Hålteglet
  • 49 kv. Högbenet
  • 50 kv. Hörnjärnet
  • 51 kv. Hörnskåpet
  • 52 kv. Imventilen
  • 53 kv. Innanfönstret
  • 54 kv. Järnbalken
  • 55 kv. Kakelplattan
  • 56 kv. Kakelugnen
  • 57 kv. Kallimmet
  • 58 kv. Kaminen
  • 59 kv. Kamjärnet
  • 60 kv. Kantlisten
  • 61 kv. Källardörren
  • 62 kv. Källargolvet
  • 63 kv. Ledstången
  • 64 kv. Limmet
  • 65 kv. Läkten
  • 66 kv. Lättbetongen
  • 67 kv. Marmorplattan
  • 69 kv. Muren[3]
  • 70 kv. Murteglet
  • 71 kv. Nockteglet[3]
  • 72 kv. Parketten[3]
  • 73 kv. Pelaren[3]
  • 74 kv. Plankan[3]
  • 77 kv. Plattjärnet[3]
  • 81 kv. Remstycket
  • 83 kv. Rökstocken
  • 84 kv. Rörmattan
  • 86 kv. Skjutdörren
  • 89 kv. Sparren
  • 90 kv. Spiraltrappan
  • 91 kv. Spännpappen
  • 92 kv. Stenullsplattan
  • 93 kv. Stocken
  • 97 kv. Stupröret[4]
  • 100 kv. Syllen
  • 104 kv. Takkupan
  • 106 kv. Takpanelen
  • 107 kv. Takpappen
  • 110 kv. Tegelpannan
  • 114 kv. Tvättstället
  • 117 kv. Valvteglet
  • 120 kv. Värmepannan[3]
  • 121 kv. Dörrskylten[3]
  • 122 kv. Dörrhandtaget[3]
  • 123 kv. Dörrstopparen[3]
  • 130 kv. Golvmassan
  • 132 kv. Huvudnyckeln
  • 134 kv. Halmplattan
  • 137 kv. Takluckan
  • 138 kv. Betongpålen
  • 139 kv. Fläktrummet
  • 140 kv. Takspånet
  • 141 kv. Takräcket
  • 142 kv. Laxknuten
  • 145 kv. Armeringsmattan[4]
  • 146 kv. Asbestplattan[4]
  • 147 kv. Träfiberplattan[4]
  • 148 kv. Gallerplattan[4]
  • 149 kv. Bjälklagsplattan
  • 150 kv. Vridfönstret
  • 153 kv. Vindskivan
  • 154 kv. Panelradiatorn
  • 155 kv. Skjutfönstret
  • 156 kv. Garderoben
  • 157 kv. Lamelldörren
  • 158 kv. Ytterdörren
  • 159 kv. Ytterväggen
  • 160 kv. Bärlinan
  • 164 kv. Profiljärnet
  • 165 kv. Korkparketten
  • 166 kv. Grundmuren
  • 168 kv. Takåsen
  • 170 kv. Listen
  • 171 kv. Panelen
  • 172 kv. Källarfönstret
  • 180 kv. Trapphuset
  • 182 kv. Källarnyckeln
  • 185 kv. Dräneringsröret
  • 186 kv. Tjärpappen
  • 190 kv. Sandspacklet
  • 193 kv.
  • 200 kv. Gräsmattan
  • 204 kv. Golvbrunnen
  • 207 kv. Balustraden[4]
  • 210 kv. Hammarbandet

Ortnamnet

Namnets fulla betydelse är okänt, men en teori är att det har betydelsen "den jämna röjningen", genom den äldsta skriftformen Jambrudhe år 1413. Övriga namnformer är Jernbrotha 1550 och Jernebrått 1576, som skulle kunna ha med järn eller järnföremål att göra.[5][6]

Skolor

  • Skytteskolan uppfördes 1966 som låg- och mellanstadieskola i stadsdelen Järnbrott på tomt nr 1 i 128 kvarteret Takfönstret och med adress Marklandsgatan 21. Tomten var på cirka 24 000 kvadratmeter och hade tidigare varit koloniträdgårdar. Skolan byggdes huvudsakligen i tegel och betong bestod av fyra friliggande huskroppar. Arkitekt Lund & Valentin arkitekter [7] (Skolan låg i primärområdet Högsbotorp och inte i Järnbrott. Den revs 2019 och ny skola är under byggnation.)
  • Järnbrottsskolan.
  • Björkåsskolan.
  • Kavåsskolan, som uppfördes på tomt nr 3 i 155:e kvarteret Skjutfönstret. Skolan stod klar till höstterminen 1965 och ritades av Boustedt & Heineman arkitektkontor.[8]

Fritidsverksamhet

Den 18 juni 1968 beslöts att en fritidsgård skulle uppföras i kvarteret Laxknuten i Järnbrott. Med inventarier kostade den 2,35 miljoner kronor.[9]

Nyckeltal

Karta
Primärområdets utsträckning.
Järnbrott

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 515 Järnbrott år 2021[10]
Järnbrott Hela Göteborg
Folkmängd 4 321 587 549
Befolkningsförändring 2020–2021 +125 +4 493
Andel födda i utlandet 20,6 % 28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 27,1 % 38,1 %
Medelinkomst 319 200 kr 332 400 kr
Arbetslöshet 5,5 % 6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 26,8 19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 35,2 % 37,9 %
Andel bostäder byggda 1951–1960 75,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 47,8 % 25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021 77
Andel bostäder i småhus 13,4 % 18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Askim-Frölunda-Högsbo och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Sydväst.[11]

Se även

Referenser

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria. Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 1977. sid. 54. Libris 447535 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] ”Detaljplan för bostäder vid Högsbogatan inom stadsdelen Järnbrott i Göteborg”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210224174448/http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/H%C3%B6gsbo%20-%20bost%C3%A4der%20vid%20H%C3%B6gsbogatan-Plan%20-%20utst%C3%A4llning-Grundkarta/$File/10_HogsbogGrundkUtst.pdf?OpenElement. Läst 21 augusti 2018. 
  4. ^ [a b c d e f] Detaljplan för bostäder vid Distansgatan/Marconigatan inom stadsdelen Järnbrott i Göteborg
  5. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3 s.172
  6. ^ Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s.34
  7. ^ Årsberättelse läsåret 1966-1967, avgiven av Göteborgs allmänna skolstyrelse 1968, s. 69f
  8. ^ Göteborgs allmänna skolstyrelse - årsberättelse 1968-1969, s. 94
  9. ^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
  10. ^ Göteborgsbladet 2022: SO3 Sydväst. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
  11. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 

Vidare läsning

  • Andersson, Björn; Olsson, Sören; Jonasson, Kjell (1988). Experimenthuset i Järnbrott : erfarenheter från ett hus med flyttbara väggar. T / Statens råd för byggnadsforskning, 99-0136496-5 ; 1988:8. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7418204. ISBN 91-540-4873-7 
  • Örneblad, Eva (1997). Solhuset i Järnbrott : grönrum och kreativa sociala processer på väg mot en bärkraftig arkitektur. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1997:2[bis]. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 7621130. ISBN 91-7197-542-X 
  • Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 46-50. Libris 10604397. ISBN 9789185488940 
  • Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)