Istanbulkonventionen
Konventionen upprättades den 11 maj 2011 i Istanbul, Turkiet, och kan sedan dess undertecknas och ratificeras av Europarådets medlemsstater samt Europeiska unionen (EU). Även andra stater kan tillträda konventionen efter godkännande av Europarådets ministerkommitté. I mars 2019 hade 45 stater samt EU undertecknat konventionen. Turkiet blev den 12 mars 2012 den första staten att ratificera konventionen men i mars 2021 utträdde Turkiet ur Istanbulkonventionen.[1]
Sedan dess har ytterligare 38 stater ratificerat den: Albanien, Andorra, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Cypern, Estland, Danmark, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz, Serbien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Ukraina, Österrike och Lettland. Den 1 juni 2023 godkändes konventionen även av Europeiska unionens råd.[2][3] Konventionen trädde i kraft den 1 augusti 2014. Konventionen har i vissa länder, särskilt i de östra delarna av Europa, setts som kontroversiell, bland annat på grund av dess skrivningar om genus och skydd av sexuella minoriteter.[4][5][6] Se även
ReferenserNoter
Externa länkar |