Irsta socken

Irsta socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSiende härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area47 kvadratkilometer
Upphov tillIrsta landskommun
Irsta församling
MotsvararIrsta distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag (–)
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag (–)
Siende tingslag (–)
Karta
Irsta sockens läge i Västmanlands län.
Irsta sockens läge i Västmanlands län.
Irsta sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°35′55″N 16°42′21″Ö / 59.59861111°N 16.70583333°Ö / 59.59861111; 16.70583333
Koder, länkar
Sockenkod2292
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Irsta distrikt
Redigera Wikidata

Irsta socken i Västmanland ingick i Siende härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Irsta distrikt.

Socknens areal är 47,44 kvadratkilometer, varav 47,28 land.[1] År 2000 fanns här 3 122 invånare.[2] Tätorten Irsta, herrgården Gäddeholm samt sockenkyrkan Irsta kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Irsta socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Irsta församling och för de borgerliga frågorna till Irsta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Kungsåra landskommun som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsåra församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Irsta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Siende härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet.[4]

Geografi

Irsta socken ligger sydost om Västerås öster om Västeråsfjärden. Socknen är en öppen slättbygd i väster och dalgångsbygd omgiven av skog i öster.[5][1][6]

Fornlämningar

Från bronsåldern finns många spridda gravar samt skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Dessa tyder på en tät bygd på bronsåldern. Järnåldern representeras av de flesta lämningarna, vilka ligger på cirka 70 gravfält. De äldre gravarna ansluter till omkring 9 km stensträngar, tillika 15 husgrundsterrasser.[6][5][7][8]

Namnet

Namnet (1292 Yristum) kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), 'ställe'. Förleden innehåller möjligen mansnamnet Iri.[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Irsta socken 1790–1990
ÅrFolkmängd
1790
  
1 071
1800
  
1 070
1810
  
1 027
1820
  
1 094
1830
  
991
1840
  
1 109
1850
  
1 198
1860
  
1 147
1870
  
1 227
1880
  
1 208
1890
  
1 206
1900
  
1 297
1910
  
1 345
1920
  
1 227
1930
  
1 166
1940
  
907
1950
  
762
1960
  
1 105
1970
  
1 528
1980
  
2 222
1990
  
2 939
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Irsta socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Irsta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Irsta socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Irsta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar